En trygg gränspolitik som ser framåt

12.09.2020 kl. 15:31
Sent i torsdags fattade regeringen viktiga beslut om en långsiktig gränspolitik. Det handlar om en modell där vi stegvis öppnar våra gränser, men samtidigt ser till att Finland är tryggt för alla som rör sig här.

Efter långa förhandlingar enades vi om att i framtiden dela in länder i två kategorier; gröna och röda länder. För att ett land ska klassas som grönt, dvs ett land med lägre risk, får det inte under de två senaste veckorna i medeltal ha mer än 25 smittade/100 000 invånare. De som bor i gröna EU-länder kan fritt resa till Finland från nästa veckas lördag 19.9.2020 och finländare kan givetvis också besöka de här länderna. Det här inkluderar våra närmaste grannar och några av våra viktigaste handelspartner; Sverige, Norge, Estland och Tyskland.

 

Människor från röda EU-länder, dvs länder med högre risk, kommer fr.o.m. 23 november kunna besöka Finland då de inre gränserna inom Schengenområdet slopas helt. Men då krävs ett negativt coronatest högst tre dagar före man åker, att man är i karantän i Finland minst 72 timmar om man tänkt stanna här mer än tre dagar, samt att man därefter tar ett nytt test. Är också det negativt kan man röra sig fritt i Finland. Därtill kommer man att få komma till Finland från länder utanför EU där smittläget är under gränsvärdet 25. Dessa är bara en del av de detaljer i modellen som ska se till att vi tryggt och säkert kan öppna upp för omvärlden. Modellen bygger starkt på dubbeltestning, dels i avreselandet, dels i Finland. Kommer man från ett grönt land behövs inga test.

 

Varför gör då regeringen ett sådant här beslut? Jo, vi kan inte isolera oss från omvärlden i all evighet. Det var nödvändigt under våren men nu kommer också EU:s egna regler emot. De inre gränserna får vara stängda maximalt sex månader och där är vi nästa fredag. Därför måste vi visa att vi skrider till åtgärder för att öppna gränserna och det är vad regeringen nu gör. Vi får lite tilläggstid eftersom det för testintygen krävs vissa lagändringar. När de är godkända av riksdagen kan vi fullt ut ta det nya systemet i bruk, senast i slutet av november.

 

Trots torsdagens beslut är Finland fortsättningsvis ett av de länder i Europa som har den absolut strängaste gränspolitiken. Det vill vi ha för att hålla smittläget så bra som möjligt i vårt land. Vi kommer noga följa med epidemiläget och öka testningskapaciteten. Samtidigt måste vi också tänka på vår ekonomi. Utan välmående företag har vi på sikt inget välfärdssamhälle. Exportindustrin måste ha enkla vägar ut i Europa för att sälja sina produkter och få sina kunder till vårt land. Vår resebransch har också lidit enormt. Samtidigt gäller det för alla individer att bära ansvar. Att inte resa om man har symptom, att hålla avstånd och en god handhygien.

 

Personligen är jag också oerhört glad att vi om mindre än en vecka öppnar gränsen till vårt närmaste grannland, vårt viktigaste exportland och vår själsfrände Sverige. Antalet smittade i Sverige har minskat dramatiskt under sommaren och Sverige ligger också nu under gränsen 25. Skulle landet på nytt gå över gränsen, har vi kommit överens att normal arbetspendling också då tillåts utan dagliga tester. Samma gäller Norge och Estland.

 

För Österbotten betyder veckans beslut att Kvarkentrafiken kan återgå till en mer normal vardag. Att gränsen till Sverige varit stängd i ett halvår blir förhoppningsvis en parentes i vår långa gemensamma historia.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00