En trygg gränspolitik som ser framåt

12.09.2020 kl. 15:31
Sent i torsdags fattade regeringen viktiga beslut om en långsiktig gränspolitik. Det handlar om en modell där vi stegvis öppnar våra gränser, men samtidigt ser till att Finland är tryggt för alla som rör sig här.

Efter långa förhandlingar enades vi om att i framtiden dela in länder i två kategorier; gröna och röda länder. För att ett land ska klassas som grönt, dvs ett land med lägre risk, får det inte under de två senaste veckorna i medeltal ha mer än 25 smittade/100 000 invånare. De som bor i gröna EU-länder kan fritt resa till Finland från nästa veckas lördag 19.9.2020 och finländare kan givetvis också besöka de här länderna. Det här inkluderar våra närmaste grannar och några av våra viktigaste handelspartner; Sverige, Norge, Estland och Tyskland.

 

Människor från röda EU-länder, dvs länder med högre risk, kommer fr.o.m. 23 november kunna besöka Finland då de inre gränserna inom Schengenområdet slopas helt. Men då krävs ett negativt coronatest högst tre dagar före man åker, att man är i karantän i Finland minst 72 timmar om man tänkt stanna här mer än tre dagar, samt att man därefter tar ett nytt test. Är också det negativt kan man röra sig fritt i Finland. Därtill kommer man att få komma till Finland från länder utanför EU där smittläget är under gränsvärdet 25. Dessa är bara en del av de detaljer i modellen som ska se till att vi tryggt och säkert kan öppna upp för omvärlden. Modellen bygger starkt på dubbeltestning, dels i avreselandet, dels i Finland. Kommer man från ett grönt land behövs inga test.

 

Varför gör då regeringen ett sådant här beslut? Jo, vi kan inte isolera oss från omvärlden i all evighet. Det var nödvändigt under våren men nu kommer också EU:s egna regler emot. De inre gränserna får vara stängda maximalt sex månader och där är vi nästa fredag. Därför måste vi visa att vi skrider till åtgärder för att öppna gränserna och det är vad regeringen nu gör. Vi får lite tilläggstid eftersom det för testintygen krävs vissa lagändringar. När de är godkända av riksdagen kan vi fullt ut ta det nya systemet i bruk, senast i slutet av november.

 

Trots torsdagens beslut är Finland fortsättningsvis ett av de länder i Europa som har den absolut strängaste gränspolitiken. Det vill vi ha för att hålla smittläget så bra som möjligt i vårt land. Vi kommer noga följa med epidemiläget och öka testningskapaciteten. Samtidigt måste vi också tänka på vår ekonomi. Utan välmående företag har vi på sikt inget välfärdssamhälle. Exportindustrin måste ha enkla vägar ut i Europa för att sälja sina produkter och få sina kunder till vårt land. Vår resebransch har också lidit enormt. Samtidigt gäller det för alla individer att bära ansvar. Att inte resa om man har symptom, att hålla avstånd och en god handhygien.

 

Personligen är jag också oerhört glad att vi om mindre än en vecka öppnar gränsen till vårt närmaste grannland, vårt viktigaste exportland och vår själsfrände Sverige. Antalet smittade i Sverige har minskat dramatiskt under sommaren och Sverige ligger också nu under gränsen 25. Skulle landet på nytt gå över gränsen, har vi kommit överens att normal arbetspendling också då tillåts utan dagliga tester. Samma gäller Norge och Estland.

 

För Österbotten betyder veckans beslut att Kvarkentrafiken kan återgå till en mer normal vardag. Att gränsen till Sverige varit stängd i ett halvår blir förhoppningsvis en parentes i vår långa gemensamma historia.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00