Sommarens sista vers

05.09.2020 kl. 15:30
Vi lever nu första veckan av september. Sensommaren har ändå visat sig från sin vackraste sida och än känns det inte riktigt som om hösten ligger i luften. Men andra saker pekar obönhörligen på att hösten är här.

Ett säkert hösttecken är att riksdagen inlett sin höstsession. Även om jag redan jobbat många veckor var det roligt att återse alla kolleger i riksdagen, men i stället för kramar och handslag blev det denna gång ”coronahälsningen”, det vill säga armbåge mot armbåge.

 

Efter en annorlunda vår och sommar tror jag att många har börjat vänja sig vid det ”nya normala”. Coronaviruset kommer nämligen att påverka vår vardag tills vi får ett pålitligt vaccin. Därför ska vi fortsätta hålla avstånden, sköta vår handhygien noggrant, ha ansiktsmask då vi inte kan und­vika närkontakter, göra distansarbete när det är möjligt.

 

Veckans "hit" är den nya mobilappen, Coronablinkern. Coronablinkern är en viktig del av regeringens strategi testa, spåra, isolera, behandla. I skrivande stund har över 1,4 miljo­ner personer laddat ner appen, vilket är jättebra! Jag rekommenderar alla som inte ännu har laddat ner den att göra det, om det bara är möjligt för er. Med hjälp av den kan vi alla tillsammans vara med och hindra smittspridningen.

 

Mobilappen samt en hög testningskapacitet är viktiga verktyg i den fortsatta kampen mot coronaviruset. Corona­blinkern är trygg att använda och sparar till exempel inte personuppgifter.

 

Jag är också glad över att regeringen i torsdags på min föredragning kunde tillsätta en oberoende utredningsgrupp i anslutning till Olycks­utredningscentralen för att undersöka hur coronapandemin har hanterats i Finland. Jag tycker att det är mycket bra att vi får ett helhetsperspektiv på händelseförloppet och åtgärdsförslag för hur man kan förbättra samhällets beredskap i framtiden. Utredningen gäller tiden 1.1–31.7, det vill säga coronans första våg.

 

Coronasituationen i Finland just nu är hygglig och nu gäller det att hitta balansen i den nya vardagen. Det huvud­sakliga ansvaret för restriktionsbeslut i kampen mot coro­nan har flyttats till våra kommunala och regionala myndig­heter. Det här lägger också mera vikt vid att myndigheterna kan kommunicera tydligt och smidigt. Tanken är inte att vi måste följa exakt samma begränsningar i hela landet, utan de kan variera beroende på virusläget. Nu är det viktigt att vi också funderar på vad vi kan göra för att stöda våra lokala företag och kulturevenemang. En av sommarens höjdpunkter för mig var ett besök till Oravais sommarteater.

 

Ett annat säkert tecken på att hösten är här är regeringens årliga budgetria som går av stapeln om cirka en vecka. På vårt bord ligger många stora och viktiga frågor. Nu behövs åtgärder som stärker sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Behovet av reformer på arbetsmarknaden är minst lika stort som det var före coronaepidemin började, om inte större. Det är också viktigt att minnas att nya arbetsplatser skapas främst i de små och medelstora företagen.

 

Företagen behöver en förutsebar och konkurrenskraftig omgivning som sporrar till investeringar. SFP har en längre tid talat för bland annat mer lokala avtal, större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete samt att man ska ta vara på den resurs äldre i sam­hället utgör.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00