Hjulen ska hållas i rullning

05.09.2020 kl. 13:52
Mina ögon fastnade här om dagen på en rubrik i mitt flöde på sociala medierna. Den löd fritt översatt: Förbered dig på den tredje vågen, i stället för en katapult kommer en bazooka.

Nej, en tredje våg är inte på kommande, förhoppningsvis har vi ett vaccin mot Covid-19 innan den visar sig. Men blogginläggets skribent Tommi Laihos ville locka till läsning, han lyckades.

I det välskrivna blogginlägget funderade Laiho bland annat på effekterna av mediernas rapportering av COVID-19, speciellt rapporteringen om den andra vågen, och hur vi nu under det senaste halvåret tvingats tänka om kring vår vardag.

Laiho lyfte fram hälsoeffekterna nu och på sikt. Vad innebär detta gällande det psykiska välmåendet, vad har isoleringen haft för effekter ur ett socialt perspektiv. Vi håller på att tappa den sociala kontakten, menar han.

Vi är alla olika, det finns stor skillnad på hur vi är vana att röra på oss och umgås. Det finns kanske sådana som aldrig haft så gott om tid att träffa vänner och bekanta som i sommar, säkerhetsavstånden har naturligtvis beaktats. Det handlar om våra vanor, också konsumtionsvanor.

Kommunernas ekonomi har länge varit tuff och befaras bli ännu tuffare nästa år. Coronan har slagit extra hårt mot städer och kommuner med stark tillväxt och där människor är vana att använda sig av service. Bland annat på grund av restriktionerna har flera ställen som erbjuder servicetjänster tvingats stänga. Personal inom branschen blivit arbetslösa eller permitterade, vilket även minskar på skatteintäkterna. Det i sin tur skapar mindre förutsättningar för kvalitativ vård, skola och omsorg. 

Också i Österbotten har antalet arbetslösa ökat kraftigt, med över 50 procent jämfört med motsvarande i fjol. Lägg därtill alla permitterade. Vi hoppas naturligtvis att det är tillfälligt samtidigt som vi vet att Österbottniska företag har återhämtat sig relativt snabbt, i viss mån också genom uppfinningsrikedom men även tack vare statligt stöd. En del väntas ha nedgången framför sig, till exempel inom viktiga exportindustrin.

Det är vi viktigt att hålla hjulen i rullning. I budgetrian i mitten av månaden kommer sysselsättningen att ha en bärande roll. Här finns inget enkelt svar utan det handlar om en stor helhet. I samband med vårt sommarmöte i augusti lyfte vi i SFP 15 punkter hur vi ska nå regeringens mål med fler sysselsatta.

Framtidstro och investeringsvilja är viktigt. Johnny Åkerholm förundrade sig i Vbl i början av veckan varför ingen vill investera i Finland. Han oroade sig helt befogat att finländska företag förtjänat 80 miljarder euro mera än de investerat under de 10 senaste åren. Också den här frågan är ytterst viktig att belysa då nästa års statsbudget behandlas.

I övrigt inleddes riksdagens höstsession på allvar i tisdags. Det skedde denna gång i arbetets tecken utan officiella öppningsceremonier.

Hösten i riksdagen kommer åtminstone inledningsvis att fortsätta enligt samma mönster som i våras med reducerat manskap i plenum, fler distanshöranden och mera distansarbete. Allt detta göra för att minimera COVID-19s framfart men ändå så att beslutsgången fungerar smärtfritt.

I motsats till våren kommer även att större lagpaket, såsom till exempel förlängda läroplikten, att behandlas vid sidan coronarelaterade frågor, dit till exempel EUs återhämtningsfond kan räknas. Stor beslut inför framtiden väntar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00