Hjulen ska hållas i rullning

05.09.2020 kl. 13:52
Mina ögon fastnade här om dagen på en rubrik i mitt flöde på sociala medierna. Den löd fritt översatt: Förbered dig på den tredje vågen, i stället för en katapult kommer en bazooka.

Nej, en tredje våg är inte på kommande, förhoppningsvis har vi ett vaccin mot Covid-19 innan den visar sig. Men blogginläggets skribent Tommi Laihos ville locka till läsning, han lyckades.

I det välskrivna blogginlägget funderade Laiho bland annat på effekterna av mediernas rapportering av COVID-19, speciellt rapporteringen om den andra vågen, och hur vi nu under det senaste halvåret tvingats tänka om kring vår vardag.

Laiho lyfte fram hälsoeffekterna nu och på sikt. Vad innebär detta gällande det psykiska välmåendet, vad har isoleringen haft för effekter ur ett socialt perspektiv. Vi håller på att tappa den sociala kontakten, menar han.

Vi är alla olika, det finns stor skillnad på hur vi är vana att röra på oss och umgås. Det finns kanske sådana som aldrig haft så gott om tid att träffa vänner och bekanta som i sommar, säkerhetsavstånden har naturligtvis beaktats. Det handlar om våra vanor, också konsumtionsvanor.

Kommunernas ekonomi har länge varit tuff och befaras bli ännu tuffare nästa år. Coronan har slagit extra hårt mot städer och kommuner med stark tillväxt och där människor är vana att använda sig av service. Bland annat på grund av restriktionerna har flera ställen som erbjuder servicetjänster tvingats stänga. Personal inom branschen blivit arbetslösa eller permitterade, vilket även minskar på skatteintäkterna. Det i sin tur skapar mindre förutsättningar för kvalitativ vård, skola och omsorg. 

Också i Österbotten har antalet arbetslösa ökat kraftigt, med över 50 procent jämfört med motsvarande i fjol. Lägg därtill alla permitterade. Vi hoppas naturligtvis att det är tillfälligt samtidigt som vi vet att Österbottniska företag har återhämtat sig relativt snabbt, i viss mån också genom uppfinningsrikedom men även tack vare statligt stöd. En del väntas ha nedgången framför sig, till exempel inom viktiga exportindustrin.

Det är vi viktigt att hålla hjulen i rullning. I budgetrian i mitten av månaden kommer sysselsättningen att ha en bärande roll. Här finns inget enkelt svar utan det handlar om en stor helhet. I samband med vårt sommarmöte i augusti lyfte vi i SFP 15 punkter hur vi ska nå regeringens mål med fler sysselsatta.

Framtidstro och investeringsvilja är viktigt. Johnny Åkerholm förundrade sig i Vbl i början av veckan varför ingen vill investera i Finland. Han oroade sig helt befogat att finländska företag förtjänat 80 miljarder euro mera än de investerat under de 10 senaste åren. Också den här frågan är ytterst viktig att belysa då nästa års statsbudget behandlas.

I övrigt inleddes riksdagens höstsession på allvar i tisdags. Det skedde denna gång i arbetets tecken utan officiella öppningsceremonier.

Hösten i riksdagen kommer åtminstone inledningsvis att fortsätta enligt samma mönster som i våras med reducerat manskap i plenum, fler distanshöranden och mera distansarbete. Allt detta göra för att minimera COVID-19s framfart men ändå så att beslutsgången fungerar smärtfritt.

I motsats till våren kommer även att större lagpaket, såsom till exempel förlängda läroplikten, att behandlas vid sidan coronarelaterade frågor, dit till exempel EUs återhämtningsfond kan räknas. Stor beslut inför framtiden väntar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00