Forskning behövs över hur skolstängningar påverkar barnen

14.09.2020 kl. 13:47
Sedan år 1990 har ungefär 100 grundskolor lagts ner varje år, vilket betyder att över hälften av landets grundskolor har stängts under de senaste 30 åren.

Nedläggningarna drabbar nästan kategoriskt skolor på landsbygden och i skärgården. Den här utvecklingen bekymrar 


- Skolan är mycket mer än bara en undervisningsenhet. Skolan är en viktig livsnerv på mindre orter och det sociala nätverket som uppstår kring skolan har stor betydelse på det lokala planet, säger riksdagsledamot (SFP) och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist.

Trots att omfattande skolnedläggningar har skett finns det ytterst lite forskning om hur stängningarna påverkat barnen. 

- Alla barn har rätt till en jämlik och trygg skolgång. Skolnedläggningar motiveras ofta med inbesparningar men forskning saknas i hur skolsammanslagningar och lång skolväg påverkar barns och ungas psykiska och fysiska välmående och de social- och hälsovårdskostnader det här medför, säger Bergqvist

Bergqvist och hela skärgårdsdelegationen vill se forskning kring effekterna som skolnedläggningar har på barn- och unga. Skärgårdsdelegationen beslöt vid sitt förra möte att utreda möjligheterna att föra frågan vidare tillsammans med landsbygdspolitiska aktörer.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00