Förnyandet av translagen ska fortskrida!

12.09.2020 kl. 11:24
Regeringen har som tydligt mål att stärka könsminoriteters och sexuella minoriteters position. En av de viktigaste åtgärderna på detta område är förnyandet av translagen. 

 

Idag går Helsingfors Prideparad av stapeln. I stället för en fysisk parad ordnas paraden i år virtuellt.


- Nu är det viktigt att förnyandet av translagen fortskrider, säger minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist. Trots de exceptionella omständigheter som råder har regeringen förbundit sig till att främja jämställdhetsarbetet. Nuvarande lagstiftning bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det här hör inte hemma i 2020-talet.

Enligt regeringsprogrammet ska lagen ändras så självbestämmanderätten respekteras. Kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga ska avlägsnas och medicinsk vård åtskiljas från korrigering av juridiskt kön. 

- Priderörelsen är viktig och behövs fortsättningsvis, också i Finland, fortsätter minister Blomqvist. Arbetet för könsminoriteter och sexuella minoriteters rättigheter handlar entydigt om allas lika rättigheter, rätten att få vara, leva och älska som den man är. Att detta ifrågasätts visar att arbetet ännu inte är färdigt.

- Beslutsfattare bär ett särskilt ansvar som värdeledare i att skapa ett vänligare, mer respekterade och mer accepterande samhällsklimat. Det är viktigt att alla, och framför allt unga, känner att de har en likvärdig plats och likvärdiga rättigheter i vårt samhälle.

Barn  och  unga  som  tillhör  könsminoriteter  befinner  sig  i  en  särskilt  utsatt  ställning. Enligt en enkät Institutet för hälsa och välfärd låtit göra 2017 mår regnbågsunga sämre än cis/heterosexuella unga, och olika slags erfarenheter av mobbning, hotelse och våld är allmänna.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00