- Användningen av trä har flera fördelar eftersom användningen av trä bidrar såväl till en ökad sysselsättning i Finland som till en positiv klimatpåverkan, säger minister Thomas Blomqvist som själv är med i regeringens klimat- och energipolitiska ministerarbetsgrupp som fastställde målen för offentligt byggande. Förutom att träbyggnader är klimatsmarta då de lagrar kolet för en lång tid framåt och skapar arbetstillfällen har det också visat sig att de allmänt upplevs som trivsamma och hälsosamma att vistas i.
De fastställda procentuella målen som publicerades i dag gäller offentligt byggande. Målet är att totalt sett öka andelen från nuvarande 15 % till 45 % och det finns olika delmål till exempel för skolbyggnader, byggnader som används inom vården och bostadshus.
- Ett ökat offentligt byggande är en viktig motor med tanke på att öka byggandet i trä över lag, säger Thomas Blomqvist. Speciellt kommunerna har en stor roll och stora möjligheter att påverka utvecklingen, säger Blomqvist. Det här dels genom samhällsplaneringen, där kommunen kan inverka såväl i generalplaner som i detaljplaner, samt direkt i sina egna beslut gällande till exempel byggandet av skolor.
- Finland har ställt som mål att vara klimatneutralt senast år 2035. Ett ökat byggande i trä är en viktig komponent för att minska de fossila utsläppen. Trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet. Utvecklingen går i rätt riktning och det finns företag som satsar på modern trähusproduktion och vissa goda exempel på moderna trähusområden eller enskilda byggnader som kan tjäna som förebilder. Vår uppgift är att ytterligare skynda på denna utveckling.
Regeringens åtgärdsprogram för ökat träbyggande innehåller till exempel stöd till utvecklingsprojekt och information, främst till kommunernas anställda och förtroendevalde, så som anskaffningsguider, webinarium och en databas om den offentliga sektorns träbyggnader.
Användningen av trä i byggandet har flera fördelar
08.09.2020 kl. 17:44
Användningen av trä som byggnadsmaterial ska fördubblas under regeringsperioden. I regeringsprogrammet finns flera åtgärder som skall föra utvecklingen i rätt riktning, bland annat de nationella målen för träbyggande som publicerats i dag.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
