Temporärt lönestöd behövs för att slå vakt om finländsk sjöfart och sjöarbetsplatser under krisen.

03.09.2020 kl. 13:34
Rederierna i Finland och Sjömansunionen har föreslagit ett temporärt lönestöd för att slå vakt om finländska arbetsplatser till sjöss då rederier lägger upp finländska fartyg och sätter in fartyg med utländsk flagg i stället.

- Vi behöver få ett lönestöd på plats för sjöfarten så att inte fartyg med finländsk flagg slås ut på bekostnad av exempelvis estniskt flaggade fartyg. Silja har redan beslutat att ta finskflaggade Silja Serenade ut trafik för att ersätta det med ett estniskt flaggat fartyg. Om inget görs riskerar fler finskflaggade fartyg att läggas upp då finländsk sjöfart och passagerarsjöfarten kämpar med den värsta krisen någonsin, säger Ålands riksdagsledamot och vice ordföranden i riksdagens maritima grupp Mats Löfström.


- Det är också fint att se att i tid av kris samlas rederierna och sjömansunionen för att tillsammans slå vakt om finländska rederier och sjöarbetsplatser på lång sikt. Det är i detta fall ett föredöme och vi måste inse att största hotet för Finlands näringsliv och arbetsplatser nu inte är på andra sidan förhandlingsbordet, säger Löfström.

- Ett lönestöd på exempelvis 25 % skulle säkerställa konkurrenskraften med utländskt flaggade fartyg under en tid då marknaden är satt ur spel med resebegränsningar och minskade volymer. Det finns goda skäl för att gå inför det, säger Löfström.

Permitterade och i värsta fall arbetslösa sjömän och befäl innebär kostnader för samhället precis som för alla andra permitterade och arbetslösa, samtidigt som vi ser att det fortsatt finns behov av transporter och ett arbete att utföra. Det är inte deras fel att marknaden är satt ur spel. Så genom ett lönestöd för att de och de finskflaggade fartygen ska hållas i arbete i stället för att arbetet sköts med utländskt flaggade fartyg är det inte enbart frågan om ett stöd utan framförallt en investering i att vi i framtiden ska ha en rederinäring med fartyg med finländsk flagg och finländska arbetsplatser. Flera andra europeiska länder har också tagit i bruk lönestöd.

- Jag hoppas att regeringen tar förslaget till behandling i samband med budgetrian. Vi måste slå vakt om finländsk sjöfarts konkurrenskraft så att vi klarar oss också på längre sikt och överlever den här historiska krisen där den vanliga marknaden är satt ur spel, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35