Den finländska matens dag

28.08.2020 kl. 14:16
När jag samlade tankar för den här kolumnen satt jag på skördetröskan och såg det böljande åkerlandskapet framför mig.

Jag kände glädje över att ha möjlighet att använda några av mina sista semesterdagar till att bärga åtminstone en del av det här årets skörd själv. Jag har igen ett år, liksom generationer före mig på de här samma åkrarna – med hjälp av markens växtkraft, solens energi, regnvatten och fotosyntesen – producerat ren och hälsosam, inhemsk mat.

 

Den finländska matens dag firas om jämnt en vecka, nästa fredag den 4 september. Dagen firades för första gången förra året och blir förhoppningsvis en tradition. Tanken är att man den här dagen funderar lite extra över matens ursprung och antingen tillsammans med familjen eller vänner avnjuter mat tillredd på inhemska råvaror– antingen inhandlade direkt av en lokal odlare eller från butiken av råvaror märkta med Gott från Finland-märket.

 

Det finns en efterfrågan på lokalt producerad mat. Det här gäller såväl jordbruksprodukter som fisk. Allt fler konsumenter vill veta varifrån maten kommer, lägger vikt vid att maten är ren och producerad på ett hållbart sätt. Det här är en trend i samhället som vuxit sig allt starkare. I kombination med olika matlagningsprogram i tv kan man med fog säga att det finns ett verkligt stort intresse för mat och matlagning just nu.

 

Coronapandemin verkar ytterligare ha stärkt den här trenden och dessutom visat hur viktigt det är att vi har en god försörjningsberedskap även när det gäller livsmedel. Kriser kommer plötsligt och oväntat och det är viktigt att vi har en tillräcklig matproduktion också i Finland och är självförsörjande i så hög grad som möjligt. Det är viktigt att det finns en nationell förståelse för det här och att vi inom EU arbetar för att vi skall ha ett livskraftigt jordbruk i Finland. Finland lyckades väl i förhandlingarna om landsbygdsfinansieringen gällande EU:s kommande finansieringsperiod. Nu gäller det att fatta sådana beslut på nationell nivå att vi har möjlighet att nyttja EU-medlen fullt ut.

 

Under den gångna våren och sommaren har allt flera finländare intresserat sig för trädgårdsodling och fiske samt svamp- och bärplockning. Antagligen är det här en följd av att många hittat de här aktiviteterna då andra hobbyer har blivit inhiberade på grund av coronarestriktionerna. Intresset är i sig en bra sak och samtidigt har det ökat förståelsen för utmaningarna att producera livsmedel. Det är arbetsdrygt och väderleken inverkar starkt på skörden.

 

När släpvagnen är fylld med spannmål, inhemsk, näringsrik och hälsosam råvara känns det bra. Då återstår det bara att föra säden till spannmålstorken för det första steget i förädlingsprocessen. Innan spannmålen kommer på konsumentens matbord skall den ännu förädlas i olika omgångar och bidrar då till att skapa flera arbetstillfällen i den finländska livsmedelskedjan. Den finländska livsmedelsproduktionen skapar mervärde i många avseenden.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande 13.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna
13.04.2010 kl. 16:25

Gruppanförande 8.4

Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen
09.04.2010 kl. 09:25

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05