Den finländska matens dag

28.08.2020 kl. 14:16
När jag samlade tankar för den här kolumnen satt jag på skördetröskan och såg det böljande åkerlandskapet framför mig.

Jag kände glädje över att ha möjlighet att använda några av mina sista semesterdagar till att bärga åtminstone en del av det här årets skörd själv. Jag har igen ett år, liksom generationer före mig på de här samma åkrarna – med hjälp av markens växtkraft, solens energi, regnvatten och fotosyntesen – producerat ren och hälsosam, inhemsk mat.

 

Den finländska matens dag firas om jämnt en vecka, nästa fredag den 4 september. Dagen firades för första gången förra året och blir förhoppningsvis en tradition. Tanken är att man den här dagen funderar lite extra över matens ursprung och antingen tillsammans med familjen eller vänner avnjuter mat tillredd på inhemska råvaror– antingen inhandlade direkt av en lokal odlare eller från butiken av råvaror märkta med Gott från Finland-märket.

 

Det finns en efterfrågan på lokalt producerad mat. Det här gäller såväl jordbruksprodukter som fisk. Allt fler konsumenter vill veta varifrån maten kommer, lägger vikt vid att maten är ren och producerad på ett hållbart sätt. Det här är en trend i samhället som vuxit sig allt starkare. I kombination med olika matlagningsprogram i tv kan man med fog säga att det finns ett verkligt stort intresse för mat och matlagning just nu.

 

Coronapandemin verkar ytterligare ha stärkt den här trenden och dessutom visat hur viktigt det är att vi har en god försörjningsberedskap även när det gäller livsmedel. Kriser kommer plötsligt och oväntat och det är viktigt att vi har en tillräcklig matproduktion också i Finland och är självförsörjande i så hög grad som möjligt. Det är viktigt att det finns en nationell förståelse för det här och att vi inom EU arbetar för att vi skall ha ett livskraftigt jordbruk i Finland. Finland lyckades väl i förhandlingarna om landsbygdsfinansieringen gällande EU:s kommande finansieringsperiod. Nu gäller det att fatta sådana beslut på nationell nivå att vi har möjlighet att nyttja EU-medlen fullt ut.

 

Under den gångna våren och sommaren har allt flera finländare intresserat sig för trädgårdsodling och fiske samt svamp- och bärplockning. Antagligen är det här en följd av att många hittat de här aktiviteterna då andra hobbyer har blivit inhiberade på grund av coronarestriktionerna. Intresset är i sig en bra sak och samtidigt har det ökat förståelsen för utmaningarna att producera livsmedel. Det är arbetsdrygt och väderleken inverkar starkt på skörden.

 

När släpvagnen är fylld med spannmål, inhemsk, näringsrik och hälsosam råvara känns det bra. Då återstår det bara att föra säden till spannmålstorken för det första steget i förädlingsprocessen. Innan spannmålen kommer på konsumentens matbord skall den ännu förädlas i olika omgångar och bidrar då till att skapa flera arbetstillfällen i den finländska livsmedelskedjan. Den finländska livsmedelsproduktionen skapar mervärde i många avseenden.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30