Den finländska matens dag

28.08.2020 kl. 14:16
När jag samlade tankar för den här kolumnen satt jag på skördetröskan och såg det böljande åkerlandskapet framför mig.

Jag kände glädje över att ha möjlighet att använda några av mina sista semesterdagar till att bärga åtminstone en del av det här årets skörd själv. Jag har igen ett år, liksom generationer före mig på de här samma åkrarna – med hjälp av markens växtkraft, solens energi, regnvatten och fotosyntesen – producerat ren och hälsosam, inhemsk mat.

 

Den finländska matens dag firas om jämnt en vecka, nästa fredag den 4 september. Dagen firades för första gången förra året och blir förhoppningsvis en tradition. Tanken är att man den här dagen funderar lite extra över matens ursprung och antingen tillsammans med familjen eller vänner avnjuter mat tillredd på inhemska råvaror– antingen inhandlade direkt av en lokal odlare eller från butiken av råvaror märkta med Gott från Finland-märket.

 

Det finns en efterfrågan på lokalt producerad mat. Det här gäller såväl jordbruksprodukter som fisk. Allt fler konsumenter vill veta varifrån maten kommer, lägger vikt vid att maten är ren och producerad på ett hållbart sätt. Det här är en trend i samhället som vuxit sig allt starkare. I kombination med olika matlagningsprogram i tv kan man med fog säga att det finns ett verkligt stort intresse för mat och matlagning just nu.

 

Coronapandemin verkar ytterligare ha stärkt den här trenden och dessutom visat hur viktigt det är att vi har en god försörjningsberedskap även när det gäller livsmedel. Kriser kommer plötsligt och oväntat och det är viktigt att vi har en tillräcklig matproduktion också i Finland och är självförsörjande i så hög grad som möjligt. Det är viktigt att det finns en nationell förståelse för det här och att vi inom EU arbetar för att vi skall ha ett livskraftigt jordbruk i Finland. Finland lyckades väl i förhandlingarna om landsbygdsfinansieringen gällande EU:s kommande finansieringsperiod. Nu gäller det att fatta sådana beslut på nationell nivå att vi har möjlighet att nyttja EU-medlen fullt ut.

 

Under den gångna våren och sommaren har allt flera finländare intresserat sig för trädgårdsodling och fiske samt svamp- och bärplockning. Antagligen är det här en följd av att många hittat de här aktiviteterna då andra hobbyer har blivit inhiberade på grund av coronarestriktionerna. Intresset är i sig en bra sak och samtidigt har det ökat förståelsen för utmaningarna att producera livsmedel. Det är arbetsdrygt och väderleken inverkar starkt på skörden.

 

När släpvagnen är fylld med spannmål, inhemsk, näringsrik och hälsosam råvara känns det bra. Då återstår det bara att föra säden till spannmålstorken för det första steget i förädlingsprocessen. Innan spannmålen kommer på konsumentens matbord skall den ännu förädlas i olika omgångar och bidrar då till att skapa flera arbetstillfällen i den finländska livsmedelskedjan. Den finländska livsmedelsproduktionen skapar mervärde i många avseenden.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30