Servicesedlar borde användas mera för att förkorta vårdköerna

20.08.2020 kl. 09:15
SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson efterlyser ett mer omfattande ibruktagande av servicesedlar i samband med regeringens social- och hälsovårdsreform.

Samtidigt borde servicesedlar i kommuner och sjukvårdsdistrikt användas i högre grad redan nu, för att reda ut köerna som coronakrisen föranlett i den icke-brådskande vården.


- Finlands hälso- och sjukvård har hanterat trycket som coronakrisen förorsakat på ett berömligt sätt. Läkare, sjukvårdare och hela vårdbranschens personal är värda ett enormt  tack för skötseln coronasituationen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

- Det har varit nödvändigt att rikta den offentliga sektorns resurser till att bekämpa coronaepidemin. Som en påföljd av det har köerna i den icke-brådskande vården blivit längre. Vårdköerna och den offentliga sektorns arbetsbörda borde minskas genom att i högre grad utnyttja den privata sektorns serviceutbud. Det vore viktigt att förkorta köerna för till exempel icke-brådskande operationer, ögonsjukdomar och tandvård genom servicesedlar. Med servicesedlar kan mänskor smidigt använda sig av den privata hälsovårdens tjänster, säger Henriksson.

Henriksson anser att servicesedlarnas mer omfattande användning även borde främjas i samband med regeringens social- och hälsovårdsreform.

- Den offentliga sektorn har även framöver det huvudsakliga ansvaret för finländarnas social- och hälsovård. Samtidigt har både privata och tredje sektorn en viktig roll i att trygga finländarnas jämlika tillgång till vård. Alla aktörer behövs i detta arbete och detta bör även noteras i social- och hälsovårdsreformen. Här är det viktigt att undvika onödiga ideologiska motsättningar. Det centrala är att varje finländare får vård snabbt.

- Servicesedlar är ett praktiskt sätt att främja valfrihet och tillgång till vård. Därför är det viktigt att den reform av servicesedelslagen som finns i regeringsprogrammet bereds snabbt och i samklang med social- och hälsovårdsreformen. Reformens utgångsläge bör vara en bredare användning av servicesedlar i framtiden. Den nuvarande lagstiftningen möjliggör servicesedlar redan nu, men deras utdelning har hittills varit blygsam. Regeringens social- och hälsovårdsreform ger en  utmärkt möjlighet att öka deras användning, säger Henriksson.
 
I regeringen Marins regeringsprogram har det kommits överens att ”För att trygga likvärdiga och smidiga tjänster för kunderna och för att stärka kundernas självbestämmanderätt ska en reform av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården beredas och riktlinjer dras upp för införandet av personlig budget i social- och hälsovårdsreformen.”

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35