Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.
Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Under rådande coronaepidemi känns skärgården som ett tryggt och säkert alternativ för många finländare. Redan i våras var det många som valde att isolera sig på stugan och jobba på distans därifrån. Då man inte kunde åka på den planerade utlandsresan har vi i allt större utsträckning rest i det egna hemlandet, med skärgården som en populär destination. Det här har lett till att skärgården varit mer populär än någonsin.
För någon vecka sedan kunde vi också läsa om försiktiga siffror på en ökad inflyttning till en del skärgårdskommuner. De starkt urbana trenderna vi har i vårt samhälle verkar till viss mån ha rubbats av coronaviruset. Det är för tidigt att säga huruvida inflyttningen till skärgårdskommuner är en trend till följd av epidemin, men oberoende om det är ett bestående fenomen eller bara tillfälligt känns det här som glädjande nyheter för skärgården. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.
Under det senaste året har Skärgårdsdelegationen bland annat jobbat fram det nya skärgårdspolitiska programmet, som kommer att publiceras i höst. Det är ett uppdaterat program som behandlar många av de utmaningar skärgården idag står inför. Där lyfter vi bland annat upp livet för barn och unga i skärgården, möjligheterna till platsoberoende arbete, flexibla arbetsförhållanden, hur upprätthålla en god service och framför allt – kommunikationer, kommunikationer och åter igen kommunikationer.
Meningsfulla fritidsaktiviteter är en väsentlig del av barn och ungas vardag. Hur garanteras sådana på bästa sätt i skärgården? Större flexibilitet kring distansarbete bidrar till att förlängda veckoslut på stugan blir alltmer vanliga. Då många stugor av idag dessutom börjar likna sig egnahemshus spenderar man tid i ”sommarstugskommunen” rentav året runt. Hela kommunen drar då nytta av att basservicen, så som sophantering, vägunderhåll och hälsovård, är dimensionerad enligt den faktiska befolkningsmängden. Genom det digitala jättekliv vi nu har tagit har vi fått upp ögonen för att det går lika bra att producera tjänster från såväl landsbygd och skärgård som från städerna. För skärgårdskommunerna har det nu öppnat sig en gyllene chans att via smarta digitala lösningar locka till sig nya invånare. Ska skärgården på riktigt kunna locka till sig nya unga invånare måste man våga sig på digitala pilotprojekt när det gäller serviceutbudet.
Mera liv och rörelse i skärgården ställer nya krav på kommunikationerna i skärgården. Fungerande kommunikationer är och har alltid varit av största betydelse i skärgården. I dagens digitaliserade värld handlar det inte bara om fungerande färjetrafik utan även om fungerande och snabba nätförbindelser. Skärgårdsidyllen med vackra havs- eller insjölandskap kommer säkert alltid att fungera i marknadsföringssyfte, men vill vi på riktigt satsa på inflyttning till skärgården måste det finnas reella förutsättningar för att jobba i och från skärgården. Faktum är att utvecklade digitala verktyg kan ge nytt liv i vår landsbygd och vår skärgård. Det är inte ökat intresse för skärgårdskultur som räddar skärgården. Det är möjligheten att jobba och få service på ett modernt och högteknologiskt sätt från den egna terrassen, strandstugan eller bryggan.
