Skärgården ska vara steget före

19.08.2020 kl. 15:00
Ledamot Sandra Bergqvist skrev en kolumn till Skärgårdspolitik-sidan. Skärgårdsdelegationen är en permanent delegation som tillsätts av statsrådet. Ledamot Bergqvist är ordförande för delegationen.

Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.

Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Under rådande coronaepidemi känns skärgården som ett tryggt och säkert alternativ för många finländare. Redan i våras var det många som valde att isolera sig på stugan och jobba på distans därifrån. Då man inte kunde åka på den planerade utlandsresan har vi i allt större utsträckning rest i det egna hemlandet, med skärgården som en populär destination. Det här har lett till att skärgården varit mer populär än någonsin.

För någon vecka sedan kunde vi också läsa om försiktiga siffror på en ökad inflyttning till en del skärgårdskommuner. De starkt urbana trenderna vi har i vårt samhälle verkar till viss mån ha rubbats av coronaviruset. Det är för tidigt att säga huruvida inflyttningen till skärgårdskommuner är en trend till följd av epidemin, men oberoende om det är ett bestående fenomen eller bara tillfälligt känns det här som glädjande nyheter för skärgården. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.

Under det senaste året har Skärgårdsdelegationen bland annat jobbat fram det nya skärgårdspolitiska programmet, som kommer att publiceras i höst. Det är ett uppdaterat program som behandlar många av de utmaningar skärgården idag står inför. Där lyfter vi bland annat upp livet för barn och unga i skärgården, möjligheterna till platsoberoende arbete, flexibla arbetsförhållanden, hur upprätthålla en god service och framför allt – kommunikationer, kommunikationer och åter igen kommunikationer.

Meningsfulla fritidsaktiviteter är en väsentlig del av barn och ungas vardag. Hur garanteras sådana på bästa sätt i skärgården? Större flexibilitet kring distansarbete bidrar till att förlängda veckoslut på stugan blir alltmer vanliga. Då många stugor av idag dessutom börjar likna sig egnahemshus spenderar man tid i ”sommarstugskommunen” rentav året runt. Hela kommunen drar då nytta av att basservicen, så som sophantering, vägunderhåll och hälsovård, är dimensionerad enligt den faktiska befolkningsmängden. Genom det digitala jättekliv vi nu har tagit har vi fått upp ögonen för att det går lika bra att producera tjänster från såväl landsbygd och skärgård som från städerna. För skärgårdskommunerna har det nu öppnat sig en gyllene chans att via smarta digitala lösningar locka till sig nya invånare. Ska skärgården på riktigt kunna locka till sig nya unga invånare måste man våga sig på digitala pilotprojekt när det gäller serviceutbudet.

Mera liv och rörelse i skärgården ställer nya krav på kommunikationerna i skärgården. Fungerande kommunikationer är och har alltid varit av största betydelse i skärgården. I dagens digitaliserade värld handlar det inte bara om fungerande färjetrafik utan även om fungerande och snabba nätförbindelser. Skärgårdsidyllen med vackra havs- eller insjölandskap kommer säkert alltid att fungera i marknadsföringssyfte, men vill vi på riktigt satsa på inflyttning till skärgården måste det finnas reella förutsättningar för att jobba i och från skärgården. Faktum är att utvecklade digitala verktyg kan ge nytt liv i vår landsbygd och vår skärgård. Det är inte ökat intresse för skärgårdskultur som räddar skärgården. Det är möjligheten att jobba och få service på ett modernt och högteknologiskt sätt från den egna terrassen, strandstugan eller bryggan.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00