Kolumn

Skärgården ska vara steget före

19.08.2020 kl. 15:00

Ledamot Sandra Bergqvist skrev en kolumn till Skärgårdspolitik-sidan. Skärgårdsdelegationen är en permanent delegation som tillsätts av statsrådet. Ledamot Bergqvist är ordförande för delegationen.

Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.

Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Under rådande coronaepidemi känns skärgården som ett tryggt och säkert alternativ för många finländare. Redan i våras var det många som valde att isolera sig på stugan och jobba på distans därifrån. Då man inte kunde åka på den planerade utlandsresan har vi i allt större utsträckning rest i det egna hemlandet, med skärgården som en populär destination. Det här har lett till att skärgården varit mer populär än någonsin.

För någon vecka sedan kunde vi också läsa om försiktiga siffror på en ökad inflyttning till en del skärgårdskommuner. De starkt urbana trenderna vi har i vårt samhälle verkar till viss mån ha rubbats av coronaviruset. Det är för tidigt att säga huruvida inflyttningen till skärgårdskommuner är en trend till följd av epidemin, men oberoende om det är ett bestående fenomen eller bara tillfälligt känns det här som glädjande nyheter för skärgården. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.

Under det senaste året har Skärgårdsdelegationen bland annat jobbat fram det nya skärgårdspolitiska programmet, som kommer att publiceras i höst. Det är ett uppdaterat program som behandlar många av de utmaningar skärgården idag står inför. Där lyfter vi bland annat upp livet för barn och unga i skärgården, möjligheterna till platsoberoende arbete, flexibla arbetsförhållanden, hur upprätthålla en god service och framför allt – kommunikationer, kommunikationer och åter igen kommunikationer.

Meningsfulla fritidsaktiviteter är en väsentlig del av barn och ungas vardag. Hur garanteras sådana på bästa sätt i skärgården? Större flexibilitet kring distansarbete bidrar till att förlängda veckoslut på stugan blir alltmer vanliga. Då många stugor av idag dessutom börjar likna sig egnahemshus spenderar man tid i ”sommarstugskommunen” rentav året runt. Hela kommunen drar då nytta av att basservicen, så som sophantering, vägunderhåll och hälsovård, är dimensionerad enligt den faktiska befolkningsmängden. Genom det digitala jättekliv vi nu har tagit har vi fått upp ögonen för att det går lika bra att producera tjänster från såväl landsbygd och skärgård som från städerna. För skärgårdskommunerna har det nu öppnat sig en gyllene chans att via smarta digitala lösningar locka till sig nya invånare. Ska skärgården på riktigt kunna locka till sig nya unga invånare måste man våga sig på digitala pilotprojekt när det gäller serviceutbudet.

Mera liv och rörelse i skärgården ställer nya krav på kommunikationerna i skärgården. Fungerande kommunikationer är och har alltid varit av största betydelse i skärgården. I dagens digitaliserade värld handlar det inte bara om fungerande färjetrafik utan även om fungerande och snabba nätförbindelser. Skärgårdsidyllen med vackra havs- eller insjölandskap kommer säkert alltid att fungera i marknadsföringssyfte, men vill vi på riktigt satsa på inflyttning till skärgården måste det finnas reella förutsättningar för att jobba i och från skärgården. Faktum är att utvecklade digitala verktyg kan ge nytt liv i vår landsbygd och vår skärgård. Det är inte ökat intresse för skärgårdskultur som räddar skärgården. Det är möjligheten att jobba och få service på ett modernt och högteknologiskt sätt från den egna terrassen, strandstugan eller bryggan.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15