Nordisk samsyn viktigare än någonsin

19.08.2020 kl. 14:11
Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030 känns mera utmanande än tidigare. Coronakrisen har prövat denna vision hårt.

Från nästa måndag har Finland igen gränskontroller till alla nordiska länder. Samtidigt beslöt regeringen sent igår att tillåta fri rörlighet mellan de lokala gränssamhällena vid svenska och norska gränsen. Redan sedan tidigare är arbetskraftspendlingen samt besök hos familj i Finland tillåtet.

- Det här är ett mycket viktigt beslut för människorna vid båda sidorna om landsgränsen mellan Finland och Sverige. Det här underlättar märkbart det dagliga livet på orter som Torneå och Haparanda, Matarenki och Övertorneå, Pello och Pello samt på de övriga orterna längs gränsen. Befolkningen i dessa regioner har i hundratals år levt ett gemensamt liv, utan att riksgränsen i praktiken påverkat befolkningens vardag överhuvudtaget. SFP ser det här beslutet som ett mycket viktigt och välkommet  steg för att förstärka förtroendet både mellan våra två länder och gentemot människorna i gränsregionen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP vill jobba för gemensam civil beredskap i Norden. De nordiska länderna behöver varandra nu mer än någonsin och vi har allt att vinna på en större samsyn. Det nordiska samarbetet får inte försvagas av Corona-epidemin. Vi behöver stöda varandra. Nu gäller det att tillsammans till exempel utveckla Corona-testningen vid gränserna, så att vi småningom på ett tryggt sätt helt kan avskaffa reserestriktionerna mellan våra nordiska länder. Regeringens hybridstrategi testa, spåra, isolera och vårda är viktig. Genom effektiv testning och spårning kan vi minska smittspridningen. Därför ligger det i allas intresse att våra länder också samarbetar väl med dessa frågor.

Hon uttalade sig på onsdagen när Svenska riksdagsgruppen inledde sitt tvådagars sommarmöte i Raseborg och Hangö. Henriksson understryker att med en aktiv dialog är de nordiska länderna starkare än var för sig, och det gynnar våra invånare.

– Inreserestriktionerna mellan de nordiska länderna utmanar kärnan i det nordiska samarbetet, som ju ska kännetecknas av fri rörlighet och en gemensam arbetsmarknad. Även om coronakrisen har hanterats olika i våra länder, behövs nu en samlad politisk vilja för att komma vidare. I framtiden ska vi kunna fortsätta studera och jobba i Norden utan gränshinder. Vi får inte tappa detta perspektiv, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz ser en snabb återhämtning av det nordiska samarbetet som viktigt också ur europeisk synvinkel.

– EU kan inte enbart utvecklas via kriser, utan måste styras av en medveten vilja och vision. De nordiska EU-medlemmarna sitter på världens bästa regionbrand. Vi har en trovärdighet och måste också visa en vilja att bygga en riktning för Europa. Även rättsstatsprincipen som är en bärande tanke i det nordiska samhället behövs om EU ska kunna vara trovärdigt, säger han.

Nordiska samarbetsministern Thomas Blomqvist säger att det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet är särskilt viktigt för att utväxla erfarenheter och ta lärdomar av coronakrisen.

 – Frågor kring samhällssäkerhet blir viktigare i en situation där riskerna för naturkatastrofer och pandemier ökar också i Norden. Under vårt ordförandeskap nästa år kommer en återgång till en nordisk gränsöverskridande vardag att vara högt på agendan. Ett viktigt initiativ, som SFP har initierat, är att få till stånd en nordisk elektronisk identifiering – ett nordiskt e-medborgarskap. Det skulle röja undan gränshinder och göra vardagen smidigare för människor och företag, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00