Pressmeddelande

Nordisk samsyn viktigare än någonsin

19.08.2020 kl. 14:11

Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030 känns mera utmanande än tidigare. Coronakrisen har prövat denna vision hårt.

Från nästa måndag har Finland igen gränskontroller till alla nordiska länder. Samtidigt beslöt regeringen sent igår att tillåta fri rörlighet mellan de lokala gränssamhällena vid svenska och norska gränsen. Redan sedan tidigare är arbetskraftspendlingen samt besök hos familj i Finland tillåtet.

- Det här är ett mycket viktigt beslut för människorna vid båda sidorna om landsgränsen mellan Finland och Sverige. Det här underlättar märkbart det dagliga livet på orter som Torneå och Haparanda, Matarenki och Övertorneå, Pello och Pello samt på de övriga orterna längs gränsen. Befolkningen i dessa regioner har i hundratals år levt ett gemensamt liv, utan att riksgränsen i praktiken påverkat befolkningens vardag överhuvudtaget. SFP ser det här beslutet som ett mycket viktigt och välkommet steg för att förstärka förtroendet både mellan våra två länder och gentemot människorna i gränsregionen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP vill jobba för gemensam civil beredskap i Norden. De nordiska länderna behöver varandra nu mer än någonsin och vi har allt att vinna på en större samsyn. Det nordiska samarbetet får inte försvagas av Corona-epidemin. Vi behöver stöda varandra. Nu gäller det att tillsammans till exempel utveckla Corona-testningen vid gränserna, så att vi småningom på ett tryggt sätt helt kan avskaffa reserestriktionerna mellan våra nordiska länder. Regeringens hybridstrategi testa, spåra, isolera och vårda är viktig. Genom effektiv testning och spårning kan vi minska smittspridningen. Därför ligger det i allas intresse att våra länder också samarbetar väl med dessa frågor.

Hon uttalade sig på onsdagen när Svenska riksdagsgruppen inledde sitt tvådagars sommarmöte i Raseborg och Hangö. Henriksson understryker att med en aktiv dialog är de nordiska länderna starkare än var för sig, och det gynnar våra invånare.

– Inreserestriktionerna mellan de nordiska länderna utmanar kärnan i det nordiska samarbetet, som ju ska kännetecknas av fri rörlighet och en gemensam arbetsmarknad. Även om coronakrisen har hanterats olika i våra länder, behövs nu en samlad politisk vilja för att komma vidare. I framtiden ska vi kunna fortsätta studera och jobba i Norden utan gränshinder. Vi får inte tappa detta perspektiv, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz ser en snabb återhämtning av det nordiska samarbetet som viktigt också ur europeisk synvinkel.

– EU kan inte enbart utvecklas via kriser, utan måste styras av en medveten vilja och vision. De nordiska EU-medlemmarna sitter på världens bästa regionbrand. Vi har en trovärdighet och måste också visa en vilja att bygga en riktning för Europa. Även rättsstatsprincipen som är en bärande tanke i det nordiska samhället behövs om EU ska kunna vara trovärdigt, säger han.

Nordiska samarbetsministern Thomas Blomqvist säger att det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet är särskilt viktigt för att utväxla erfarenheter och ta lärdomar av coronakrisen.

– Frågor kring samhällssäkerhet blir viktigare i en situation där riskerna för naturkatastrofer och pandemier ökar också i Norden. Under vårt ordförandeskap nästa år kommer en återgång till en nordisk gränsöverskridande vardag att vara högt på agendan. Ett viktigt initiativ, som SFP har initierat, är att få till stånd en nordisk elektronisk identifiering – ett nordiskt e-medborgarskap. Det skulle röja undan gränshinder och göra vardagen smidigare för människor och företag, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15