Fjärde tilläggsbudgeten plåstrar sår – sysselsättningsåtgärderna viktigare än någonsin

25.06.2020 kl. 20:39

– Den fjärde tilläggsbudgeten är ett plåster på de sår som nu blöder. Vi har mycket jobb framför oss med tanke på ekonomin, och därför är det viktigt att vi har en tydlig vägkarta för anpassningsåtgärderna. Detta paket innehåller flera viktiga åtgärder som för oss åt rätt håll mot återuppbyggnad, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

 
Idag behandlar riksdagen den fjärde tilläggsbudgeten. Enligt Adlercreutz innehåller den viktiga satsningar inom flera samhällssektorer.
 
– Jag är verkligen glad över att antalet studieplatser ökas för att underlätta de ungas situation. Klimatåtgärderna, i form av klimatfonden samt stöden till träbyggande och till att frångå oljeuppvärmning, är även de mycket välkomna. Kommunerna stöds även med ca 1,4 miljarder euro för att lindra de värsta följderna av krisen.
 
Staten skuldsätter sig nu istället för kommunerna, men lånepengar kommer inte alltid att komma billigt. Adlercreutz betonar därför vikten av sysselsättningsåtgärder inom ramen för återuppbyggnaden.
 
– Sysselsättningsåtgärderna är viktigare än någonsin. I en situation där statsbudgeten har ett underskott har vi inte råd att upprätthålla en hög strukturell arbetslöshet. Det är frågan om rättvisa och socialt ansvar. Vi måste ingripa både i incentiven för att anställa och ta emot ett arbete. Vi behöver lätta på anställningskostnaderna. Nu är det även rätt tidpunkt för att främja lokala avtal. Alla åtgärder måste tas i bruk för att lyfta Finland ur coronaträsket.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00