Vi måste våga ifrågasätta våra system

25.06.2020 kl. 11:00
Vi har en kris som stannat upp hela samhället och de ekonomiska följderna har varit mycket kännbara. I detta skede är det nödvändigt att vidta åtgärder för att främja tillväxten och få de ekonomiska hjulen att snurra igen

Genom stora stödpaket har medel riktats till branscher som tagit mest stryk under coronakrisen. Trots att vi sett en rekordstor tilläggsbudget, får vi inte ta statens medel förgivna. Det kommer en tid – snabbare än vi tror -  då vi inte lika frikostigt kan dela ut pengar. Det finns ingen hemlig skattkista där pengar kan tas ifrån. Varje euro som delas ut ska på något sätt också förtjänas. Statsskulden ökar och det blir våra barn som står för notan. Kostnaderna och utgifterna måste vara väl motiverade med tanke på att återbetalningen skjuts på framtiden. Vi kan inte leva över våra tillgångar i all oändlighet utan måste använda resurserna på ett smart sätt.

Kommunernas ekonomi var svår redan innan coronakrisen. Redan en längre tid har vi skurit i den offentliga servicen och spartalkon har avlöst varandra. I vissa fall kan nedskärningar vara behövliga och motiverade men där osten redan är väldigt tunn går det inte längre att hyvla. Det behövs utveckling och nya tillvägagångssätt. Vi borde fokusera på omstrukturering istället för regelrätt nedskärning. Vi har inte råd att upprätthålla all service så som den ser ut idag. Vi måste noga utvärdera vad som är viktigast, hur vi fördelar resurserna och om vi gör saker på rätt sätt. Det är lätt hänt att vi fastnar i vår egen bubbla med invanda mönster.

Byråkratin i Finland är i många fall väldigt omfattande och kanske till och med onödigt invecklad. Det är lättare att lägga till och kanske i många fall de facto göra processen mer invecklad, även om avsikten varit den motsatta. Frågan leder till för vem byråkratin egentligen finns till. Byråkratin ska finnas där för användaren, för att göra systemet rättvist för alla och för att ge oss finländare den service vi behöver. Existerar byråkratin för att på något vis bekräfta sin egen relevans är redan utgångspunkten fel. Jag är säkert inte ensam om att någon gång fått hem ett myndighetsbeslut som jag måste läsa igenom flera gånger innan jag riktigt förstått vad man i beslutet kommit fram till. I Finland kan myndighetsbeslut t.ex. gällande skarvar uppgå till flera tiotals sidor, med tillhörande bilagor, då liknande beslut i Danmark eller Sverige sammanfattas på högst 5 sidor. I Finland satsar staten 25 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården medan man satsar hela 60 årsverken på övervakning av djur. Vi behöver ett utgångsläge där byråkrati ska finnas till - inte för sig själv - utan för att betjäna befolkningen. Allt annat är slöseri av knappa resurser. Här upplever jag att vi ännu har mycket att göra.

När det kommer till att fördela resurserna på ett smart sätt behöver vi tänka i nya banor. Mer flexibilitet, mer rörelsefrihet och mer bordförnuft.  Synsättet måste gå från att statiskt rulla på i invanda mönster till ett synsätt där utveckling, transparens och användarvänlighet är ett centralt begrepp. Hur kan vi utveckla den service vi använder och framför allt  - hur ska det administreras? Under våren har vi sett att förändring är möjlig även på kort tid och utrymme ges till pragmatiska lösningar. Låt oss fortsätta på den vägen. Finns det vilja finns det sätt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35