Kolumn

Vi måste våga ifrågasätta våra system

25.06.2020 kl. 11:00

Vi har en kris som stannat upp hela samhället och de ekonomiska följderna har varit mycket kännbara. I detta skede är det nödvändigt att vidta åtgärder för att främja tillväxten och få de ekonomiska hjulen att snurra igen

Genom stora stödpaket har medel riktats till branscher som tagit mest stryk under coronakrisen. Trots att vi sett en rekordstor tilläggsbudget, får vi inte ta statens medel förgivna. Det kommer en tid – snabbare än vi tror - då vi inte lika frikostigt kan dela ut pengar. Det finns ingen hemlig skattkista där pengar kan tas ifrån. Varje euro som delas ut ska på något sätt också förtjänas. Statsskulden ökar och det blir våra barn som står för notan. Kostnaderna och utgifterna måste vara väl motiverade med tanke på att återbetalningen skjuts på framtiden. Vi kan inte leva över våra tillgångar i all oändlighet utan måste använda resurserna på ett smart sätt.

Kommunernas ekonomi var svår redan innan coronakrisen. Redan en längre tid har vi skurit i den offentliga servicen och spartalkon har avlöst varandra. I vissa fall kan nedskärningar vara behövliga och motiverade men där osten redan är väldigt tunn går det inte längre att hyvla. Det behövs utveckling och nya tillvägagångssätt. Vi borde fokusera på omstrukturering istället för regelrätt nedskärning. Vi har inte råd att upprätthålla all service så som den ser ut idag. Vi måste noga utvärdera vad som är viktigast, hur vi fördelar resurserna och om vi gör saker på rätt sätt. Det är lätt hänt att vi fastnar i vår egen bubbla med invanda mönster.

Byråkratin i Finland är i många fall väldigt omfattande och kanske till och med onödigt invecklad. Det är lättare att lägga till och kanske i många fall de facto göra processen mer invecklad, även om avsikten varit den motsatta. Frågan leder till för vem byråkratin egentligen finns till. Byråkratin ska finnas där för användaren, för att göra systemet rättvist för alla och för att ge oss finländare den service vi behöver. Existerar byråkratin för att på något vis bekräfta sin egen relevans är redan utgångspunkten fel. Jag är säkert inte ensam om att någon gång fått hem ett myndighetsbeslut som jag måste läsa igenom flera gånger innan jag riktigt förstått vad man i beslutet kommit fram till. I Finland kan myndighetsbeslut t.ex. gällande skarvar uppgå till flera tiotals sidor, med tillhörande bilagor, då liknande beslut i Danmark eller Sverige sammanfattas på högst 5 sidor. I Finland satsar staten 25 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården medan man satsar hela 60 årsverken på övervakning av djur. Vi behöver ett utgångsläge där byråkrati ska finnas till - inte för sig själv - utan för att betjäna befolkningen. Allt annat är slöseri av knappa resurser. Här upplever jag att vi ännu har mycket att göra.

När det kommer till att fördela resurserna på ett smart sätt behöver vi tänka i nya banor. Mer flexibilitet, mer rörelsefrihet och mer bordförnuft. Synsättet måste gå från att statiskt rulla på i invanda mönster till ett synsätt där utveckling, transparens och användarvänlighet är ett centralt begrepp. Hur kan vi utveckla den service vi använder och framför allt - hur ska det administreras? Under våren har vi sett att förändring är möjlig även på kort tid och utrymme ges till pragmatiska lösningar. Låt oss fortsätta på den vägen. Finns det vilja finns det sätt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15