Vi har en helt exceptionell vår bakom oss. I tre månader, från 16 mars fram till 16 juni, har det rått undantagsförhållanden i vårt land pga. coronaepidemin. Beredskapslagen som ger regeringen betydligt mera makt än under normala förhållanden har varit i kraft. Det har inte någonsin hänt under fredstid. Nu då vi går mot midsommar, drar jag en djup suck av lättnad, och hoppas att vi aldrig mer ska behöva utlysa undantagsförhållanden i vårt land.
Det är historiska månader som vi upplevt denna vår. I början av mars var vi medvetna om att coronaviruset var ett reellt hot som kom allt närmare. De första dödsfallen i Europa hade rapporterats och bl.a. i Italien spreds viruset snabbt. I vårt land hade de första fallen bekräftats. Sedan började viruset också sprida sig snabbare här. I samråd med presidenten konstaterade regeringen 16.3 att det råder undantagsförhållanden i vårt land. Vi tog direkt beslut om 19 åtgärder för att bekämpa coronaviruset, bl.a. distansundervisning i skolorna, distansarbete i mån av möjlighet, offentliga tillställningar begränsades till 10 personer och teatrar, bibliotek samt simhallar stängdes. Man kunde känna att det bland folket började spridas en viss oro. Ett av de första tecknen var faktiskt att man började hamstra toalettpapper.
Nu tre månader senare, kunde vi under presskonferensen med statsministern i måndags ge folket det goda beskedet att det inte mera finns orsak att fortsätta tillämpa beredskapslagen. Jag har genomgående varit noga med att påpeka att beredskapslagen inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt. Regeringen hade tidigare under dagen fått bekräftat av våra hälsovårdsmyndigheter att epidemiläget i landet nu är sådant att man klarar sig med normal lagstiftning. Tack vare att medborgarna varit så duktiga att följa anvisningarna, är vi i den goda situationen att allt färre insjuknar och enbart ett fåtal behöver intensivvård.
När allt nästan över en natt i mars stängdes ner, har öppnandet av samhället skett stegvis. Först öppnades Nylands gränser, sedan blev det möjligt att t.ex. låna böcker från biblioteket och i mitten av maj öppnade skolorna igen. I början av juni öppnades restaurangerna och caféerna med vissa begränsningar. Nu har gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnats. Karantänsreglerna för resenärer från dessa länder har avskaffats. Mycket annat i samhället har också öppnats upp stegvis och på ett kontrollerat sätt. De begränsningar som fortfarande finns kvar baserar sig till största del på smittskyddslagen.
Samtidigt måste vi minnas att faran inte är över. Viruset finns fortfarande i vårt land, och risken nu när mänskor börjar röra sig mera är naturligtvis att viruset börjar spridas mer aktivt igen.
Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi minns att hålla en god handhygien och säkerhetsavstånd då vi träffar varandra. Gör vi alla det, ja då kan vi klara oss utan en svår andra epidemivåg i höst.
Ett är säkert, vi är många som aldrig kommer glömma den här exceptionella tiden. Samtidigt är jag glad över att vi lärt oss uppskatta det enkla, det vi normalt tar för givet i vår vardag. Att få gå på café med en god vän, att gå till biblioteket eller på en fotbollsmatch. Hur underbart har inte det känts nu. För att inte tala om att få träffa sina nära och kära och sina vänner igen på en mysig veranda utomhus. Och vi ska inte glömma våra äldre. De som bor på vårdenheter har också fullskaliga mänskliga rättigheter. De har också rätt att komma ut, att få andas in den friska sommarluften och träffa sina anhöriga under trygga former.
Nu ska vi tillåta oss att njuta nu av sommaren. Glädjas över det enkla i vardagen - som vi insett att vi inte ska ta för givet! Glad midsommar!
