Det viktiga öppnandet av skolorna

13.06.2020 kl. 07:09
Stävjandet av coronavirusets framfart har, i jämförelse med många andra, varit lyckat i vårt land. Vi har plikttroget följt rekommendationerna, kvittot på det märks nu i form av antalet nya smittade, personer i vård och omkomna.

Restriktionerna har och är fortfarande många – nästan så vi glömmer att vi lever i undantagsförhållanden och att beredskapslagen är i kraft.

 

Beredskapslagen ska tillämpas endast då det finns vägande skäl och därför kommer regeringen på måndag att granska detta bland annat efter att ha hört experter inom hälsovården.

Restriktioner har berört oss på olika sätt. Bland annat den snabba övergången från närundervisning till distansundervisning i våra skolor ställde om många familjers vardag. Tack vare detta kom skolorna och hemmen i många fall närmare varandra.

 

I det stora hela gick vårens distansundervisning bra – över förväntan – men samtidigt hade vi drygt 10 procent av eleverna som inte fick distansundervisning. Här fanns många orsaker.

Allmänt kan sägas att de som hade utmaningar med skolgången redan före coronan fick det ännu tuffare under distansundervisningen. Även de som inte hade någon förälder hemma under skoldagarna hade det kämpigare. Skolgången led också bland de barn och unga som hade oro över sina föräldrars välmående. Däremot minskade mobbningen i samband med distansundervisningen.

 

Undantag i normala samhällsfunktioner pågår endast så länge det är nödvändigt. Virusläget gjorde att skolorna kunde öppnas i mitten av maj.

Uttömmande rapporter kring skolöppnandet i maj finns inte men responsen har varit mera positiv än negativ. Majoriteten av de skolor, föräldrar och elever som jag själv varit i kontakt med har varit lättade och nöjda över att skolan öppnande innan sommarlovet. Mestadels för att få ett ordentligt avslut på året och för den sociala biten som är så viktig för vårt välmående. Samtidigt har man kunnat kolla upp om eventuella kunskapsluckor uppstått, vilket visade sig vara bra.

 

Det var förstås svårt att följa alla restriktioner i skolorna till punkt och pricka, eftersom alla skolor är unika och har olika förutsättningar. Och visst, det har varit en del utmaningar kring praktiska frågor såsom skolskjutsar och bespisning men genom vilja att lösa frågor gemensamt har det lyckats.

 

Efter distansundervisningen har större behov av stödåtgärder konstaterats. Bland annat av den orsaken finns ett stort stödpaket för barn, unga och familjers välmående i den fjärde tilläggsbudgeten som debatterades i riksdagen i veckan. Det väsentliga nu är att inte göra samma misstag som under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Vi ser ännu idag många kvarlämnade spår hos barn och barnfamiljer som föll emellan då och som inte kommit tillbaka till samhället.

 

Coronan finns ännu i vårt samhälle och av den orsaken behandlar vi just nu en tillfällig ändring i lagen om grundläggande utbildningen. Den känner inte i nuläget till begreppet distansundervisning men genom denna ändring kan utbildningsanordnarna snabbt ändra till distansundervisning om det uppstår behov.  Närundervisningen ska ändå alltid vara grunden.

 

Det här är min sista kolumn innan sommaruppehållet. I år blir det en annorlunda sommar på många sätt. Men vi gör det bästa av den genom att fortsättningsvis vara försiktiga och följa säkerhetsrekommendationerna, men även gynna lokalt och upptäcka mera av vårt land. Jag vill önska alla en riktigt skön sommar!

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00