Sjöfartsstödet på 25 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten är mycket viktigt för finländsk sjöfart

12.06.2020 kl. 14:07
Som ett tillägg till den fjärde tilläggsbudgeten budgeteras nu 24,7 miljoner euro till fortsatt stöd av den finska sjöfarten under Covid-19-pandemin. Förslaget ges i en tilläggsproposition till riksdagen.

- Jag är glad att regeringen ger det här förslaget. Eftersom Försörjningsberedskapscentralens stöd upphör nästa vecka har vi aktivt arbetat för en fortsättning på stödet eftersom många rutter inte kan trafikeras lönsamt för tillfället på grund av rådande resebegränsningar för Coronapandemin, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och vice ordförande i svenska riksdagsgruppen och riksdagens maritima grupp.


För rederierna kommer stödet vara mycket betydelsefullt för att säkerställa att inga fler fartyg i trafik blir upplagda med ytterligare permitteringar som följd. Med stödet vill man även främja ett förnyat förtroende för sjötrafiken.

- Målsättningen är såklart att trafiken ska kunna återhämta sig så att den åter blir lönsam så snabbt som möjligt. Det finns en del positiva tecken, men osäkerheten är ändå stor då krisen slagit oerhört hårt mot i synnerhet passagerarfärjorna där passagerarvolymerna som mest varit ner med 99 %. Nu kommer sannolikt ett ökat resande komma igång på finska viken, men för exempelvis Mariehamn, Vasa och Åbo är det här stödet extra välkommet eftersom resebegränsningar ännu finns i Sverigetrafiken. Mellan Åland och fastlandet finns så klart dock inga resebegränsningar, säger Löfström.

Det nya stödet ska administreras av Trafik- och kommunikationsverket, Traficom, i stället för Försörjningsberedskapscentralen.

- Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av Finlands utrikeshandel går sjövägen med både lastfartyg och på passagerarfärjornas bil- och lastdäck. Därför är det oerhört viktigt att vi också har kvar finländsk sjöfart med fartyg under finsk flagg och besättningen. Det här stödet är viktigt för att säkerställa det och bidra till att stöda rederierna och arbetsplatserna genom detta exceptionella läge, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30