Semestra i hemlandet!

10.06.2020 kl. 06:41
Coronaviruset fortsätter lägga sin prägel på hur vi lever vårt liv till vardag och till fest. 

Vi har firat skolavslutning och studentdimissioner på ett helt annorlunda sätt än vi varit vana med. Men eleverna fick sina betyg och studenterna sina mössor. Vi har sjungit ”Den blomstertid” i kör över nätet och våra barn och unga har kunnat glädja sig åt att skolterminen nu är över och sommaren står för dörren.

 

Beslutet att öppna skolorna för de sista två veckorna visade sig vara rätt. Sällan har så många finländska barn glatt sig så mycket över att få gå till skolan, träffa sina kompisar och sina lärare. Det blev en viktig avrundning på en alldeles exceptionell vårtermin.

 

Nu står också semestersäsongen för dörren. Jag tror att för många är årets drömsemester att få upptäcka sitt eget land eller få umgås med sina nära och kära på sommarstugan. Plötsligt känns det befriande och lockande att ha ett eget sommarhus att ta sin tillflykt till. Inte underligt att sommarstugorna nu går åt som smör i solen.

 

Med tanke på hur jobbigt den inhemska rese- och restaurangbranschen haft det, kan var och en av oss nu hjälpa till att få hjulen att snurra. Istället för solsemestern till Italien eller stadssemestern till Paris, kan vi åka till ställen i vårt eget land som vi aldrig besökt. Jag är helt övertygad om att det finns en hel del sådana. För nylänningarna kan jag varmt rekommendera ett besök i Österbotten, till Kvarkens världsnaturarv, och en spännande resa från Kristinestad längs kusten upp till Karleby. På vägen finns massor av fina platser att se och uppleva.

 

Regeringen kommer den här veckan att fortsätta diskutera öppningen av våra inre gränser. EU-kommissionen rekommenderar att alla länder öppnar upp innan slutet av juni. Än så länge fortsätter vi i Finland att rekommendera att du semestrar i hemlandet. Helt enkelt av den orsaken att Coronaviruset ännu inte är besegrat. Var och en av oss kan också påverka hur utvecklingen går. Vi kan faktiskt också den vägen påverka landets ekonomi. Klarar vi av att hindra att viruset sprider sig så att vi undviker eller får en lindrig andra våg till hösten, ja då kan vi spara miljarder. Börjar viruset sprida sig snabbt igen och vi får en väldigt jobbig andra våg med många insjuknade, ja då blir ekonomin än mera trängd. Därför gäller det att under hela sommaren fortsätta minnas att hålla distans, undvika trängsel och se till att hålla en god handhygien. Färdas man i fulla bussar eller spårvagnar, ja då kan man använda munskydd.

 

Tänker vi lite längre tillbaka i tiden så var det inte speciellt vanligt att man åkte utomlands på semester. Jag minns att min första utlandsresa gick till Sverige. Med färjan från Jakobstad till Skellefteå. Det var på 1970-talet och jag var runt tio år gammal. Då var en resa till Sverige bland det bästa man kunde tänka sig. Och fortfarande tycker jag ju att det är otroligt trevligt att semestra i Sverige. Men i sommar står jag över. 

 

Upplevelser ska det vara, och vilken tur att vi har Åland. En cykelsemester på Åland kan ju bli en riktig hit denna sommar. Vem vet? Tänk vad allt ett litet men farligt virus kan få till stånd!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00