En annorlunda påsk!

10.04.2020 kl. 10:15
Den senaste månaden har varit exceptionell.

Regeringen har tillsammans med presidenten konstaterat att det för första gången i fredstid råder undantagstillstånd i vårt land. Vi har fattat beslut om kraftiga men nödvändiga åtgärder för vårt lands och för befolkningens bästa.

Begränsningarna är besvärliga för många, men det vi nu gör tror vi att på bästa sätt kommer att skydda finländarna och minska antalet dödsfall som det mycket smittosamma coronaviruset kan förorsaka.

Vid årsskiftet fick jag många frågor om det kommande året och vad Finlands största utmaningar är. Sysselsättningen upp till 75 procent, fler jobb och en ekonomi i balans 2023, hörde till mina svar.

Det fanns inte på kartan att jag skulle ha svarat att Finland kommer att ta i bruk beredskapslagen och WHO kommer att konstatera att världen drabbats av en pandemi orsakad av Covid-19 viruset.

Eller att ekonomin störtdyker och att regeringen kommer att bli tvungen att uppta långt över 10 miljarder euro i nya lån för att rädda företag och mänskors dagliga utkomst.

Men i politiken får man vara beredd på plötsliga svängar. Coronakrisen påverkar oss alla och för många är läget tufft. Jag har bokstavligen jobbat från morgon till kväll med mina kolleger.

Allt som ännu i början av mars planerades in i kalendern har strukits. Vi har blivit plågsamt påminda om att vi inte ska ta något för givet. Att det vi varit vana med plötsligt kan förändras helt. Att vi måste anpassa oss och göra det bästa av situationen.

Den rådande situationen har varit speciellt utmanande för många av landets företagare. De kommer inte att lämnas ensamma.

Regeringen vill se till att inga onödiga konkurser sker och att folk har ett jobb att återvända till efter att krisen och begränsningarna är över. Jag vill också påpeka att dessa begränsningar hålls i kraft endast så länge som de är nödvändiga.

Så fort åtgärderna inte längre har en effekt på spridningen av viruset ska de avskaffas. Vi vill inte göra vardagen svår för finländarna i onödan.

Särskilt nu under påsken har vi tid att reflektera och fundera. Hur påverkar en sådan här kris vårt samhälle? Hur många kommer att insjukna? Vad kommer att hända med vår ekonomi? Och kanske på en mera vardaglig nivå, när får jag träffa mina släktingar och vänner igen? När kan vi gå till caféet eller på fotbollsmatch ? När öppnas skolorna? Kommer jag att ha kvar mitt jobb? Hur ska mitt företag överleva? Just nu finns ännu fler frågor än svar.

För många är påsken en högtid när man får koppla av och umgås med familj och vänner. Denna påsk får vi alla fira lite annorlunda än vi är vana med. Jag kommer att njuta av att vara ledig några dagar, gå på långa promenader, äta traditionell påskmat och vara hemma med man och hund.

Skidresan som hela familjen sett fram emot, blir inte av. Döttrarna kan inte komma hem. Så här är det säkert för många andra också. Men vi får ringas och umgås över nätet. Och ring gärna den du haft i tankarna länge, men inte kommit dig för att kontakta.

Coronaviruset har fört med sig mycket negativt och tråkigt. Inte minst för att det skördar liv ute i världen och här i Finland. Men viruset har också fört med sig något gott. Det har visat hur starka vi finländare är. Den omtanke vi har om varandra. Den förmåga till nytänkande som finns bland oss.

Jag tänker på alla de som går till butiken och hjälper någon äldre. Företag som ändrar om hela sin produktion för att producera vårdutrustning som sjukhusen behöver. Lärarna som har flyttat över sin undervisning till distans över en natt. Föräldrarna som får balansera både distansjobb och barn som går i skola över nätet. Vårdpersonalen som varje dag går till jobbet för att rädda våra liv. Jordbrukarna som ser till att vi har mat på borden. Allsång på nätet och gemensamma diskussionsforum.

Med andra ord: Inget ont som inte har något gott med sig. Och jag fylls också av glädje över att vi, då vi kämpar tillsammans och följer reglerna om att hålla avstånd och undvika närkontakter, också kan påverka att vi snabbare kommer ut ur denna kris.

Regeringen har också den här veckan jobbat med ekonomin, och vi har fattat beslut om nya stöd till företag och småföretagare, om omfattande stöd till kommunerna och ett stort antal andra åtgärder som ska hjälpa varje finländare att klara den jobbiga tid vi är inne i.

Dagen kommer närmare då vi kan börja tala om att ge avkall på restriktionerna, och steg för steg återgå till det vi varit vana vid. Jag önskar er alla en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00