En annorlunda påsk!

10.04.2020 kl. 10:15
Den senaste månaden har varit exceptionell.

Regeringen har tillsammans med presidenten konstaterat att det för första gången i fredstid råder undantagstillstånd i vårt land. Vi har fattat beslut om kraftiga men nödvändiga åtgärder för vårt lands och för befolkningens bästa.

Begränsningarna är besvärliga för många, men det vi nu gör tror vi att på bästa sätt kommer att skydda finländarna och minska antalet dödsfall som det mycket smittosamma coronaviruset kan förorsaka.

Vid årsskiftet fick jag många frågor om det kommande året och vad Finlands största utmaningar är. Sysselsättningen upp till 75 procent, fler jobb och en ekonomi i balans 2023, hörde till mina svar.

Det fanns inte på kartan att jag skulle ha svarat att Finland kommer att ta i bruk beredskapslagen och WHO kommer att konstatera att världen drabbats av en pandemi orsakad av Covid-19 viruset.

Eller att ekonomin störtdyker och att regeringen kommer att bli tvungen att uppta långt över 10 miljarder euro i nya lån för att rädda företag och mänskors dagliga utkomst.

Men i politiken får man vara beredd på plötsliga svängar. Coronakrisen påverkar oss alla och för många är läget tufft. Jag har bokstavligen jobbat från morgon till kväll med mina kolleger.

Allt som ännu i början av mars planerades in i kalendern har strukits. Vi har blivit plågsamt påminda om att vi inte ska ta något för givet. Att det vi varit vana med plötsligt kan förändras helt. Att vi måste anpassa oss och göra det bästa av situationen.

Den rådande situationen har varit speciellt utmanande för många av landets företagare. De kommer inte att lämnas ensamma.

Regeringen vill se till att inga onödiga konkurser sker och att folk har ett jobb att återvända till efter att krisen och begränsningarna är över. Jag vill också påpeka att dessa begränsningar hålls i kraft endast så länge som de är nödvändiga.

Så fort åtgärderna inte längre har en effekt på spridningen av viruset ska de avskaffas. Vi vill inte göra vardagen svår för finländarna i onödan.

Särskilt nu under påsken har vi tid att reflektera och fundera. Hur påverkar en sådan här kris vårt samhälle? Hur många kommer att insjukna? Vad kommer att hända med vår ekonomi? Och kanske på en mera vardaglig nivå, när får jag träffa mina släktingar och vänner igen? När kan vi gå till caféet eller på fotbollsmatch ? När öppnas skolorna? Kommer jag att ha kvar mitt jobb? Hur ska mitt företag överleva? Just nu finns ännu fler frågor än svar.

För många är påsken en högtid när man får koppla av och umgås med familj och vänner. Denna påsk får vi alla fira lite annorlunda än vi är vana med. Jag kommer att njuta av att vara ledig några dagar, gå på långa promenader, äta traditionell påskmat och vara hemma med man och hund.

Skidresan som hela familjen sett fram emot, blir inte av. Döttrarna kan inte komma hem. Så här är det säkert för många andra också. Men vi får ringas och umgås över nätet. Och ring gärna den du haft i tankarna länge, men inte kommit dig för att kontakta.

Coronaviruset har fört med sig mycket negativt och tråkigt. Inte minst för att det skördar liv ute i världen och här i Finland. Men viruset har också fört med sig något gott. Det har visat hur starka vi finländare är. Den omtanke vi har om varandra. Den förmåga till nytänkande som finns bland oss.

Jag tänker på alla de som går till butiken och hjälper någon äldre. Företag som ändrar om hela sin produktion för att producera vårdutrustning som sjukhusen behöver. Lärarna som har flyttat över sin undervisning till distans över en natt. Föräldrarna som får balansera både distansjobb och barn som går i skola över nätet. Vårdpersonalen som varje dag går till jobbet för att rädda våra liv. Jordbrukarna som ser till att vi har mat på borden. Allsång på nätet och gemensamma diskussionsforum.

Med andra ord: Inget ont som inte har något gott med sig. Och jag fylls också av glädje över att vi, då vi kämpar tillsammans och följer reglerna om att hålla avstånd och undvika närkontakter, också kan påverka att vi snabbare kommer ut ur denna kris.

Regeringen har också den här veckan jobbat med ekonomin, och vi har fattat beslut om nya stöd till företag och småföretagare, om omfattande stöd till kommunerna och ett stort antal andra åtgärder som ska hjälpa varje finländare att klara den jobbiga tid vi är inne i.

Dagen kommer närmare då vi kan börja tala om att ge avkall på restriktionerna, och steg för steg återgå till det vi varit vana vid. Jag önskar er alla en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35