Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om att en anteckning om en depå för tung spårtrafik lades till på plankartan i Nylandsplanen 2050

28.05.2020 kl. 10:45

Riksdagsledamot Eva Biaudet /sv:

Är det god förvaltningssed att inte samråda med centrala myndigheter, såsom miljöministeriet och museimyndigheterna, under beredningen av en landskapsplan, då planen efter myndigheternas utlåtande har ändrats väsentligt, såsom tilläggande av anteckning om en depå för tung spårtrafik i en plan med rättsverkningar, till det kulturhistoriskt värdefulla området Mankans–Luoma, har förfarandet varit korrekt, då ett nytt utlåtande inte begärts av de berörda myndigheterna efter att en anteckning om depå för tung spårtrafik lades till i förslaget till landskapsplan och en betydande grönförbindelse ändrades så att förbindelsen från Esbovikens Natura 2000 skyddsområde till skogsområdena norr om Mankans och Luoma bröts

och, kan den minister som saken gäller kräva att anteckningen i planen om en depå för tung spårtrafik i området Mankans och Luoma tas bort från planförslaget Nyland 2050, eftersom konsekvenserna av anteckningen om en depå i planen och alternativa platser inte utretts grundligt och Nylands förbund inte varit i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen (6 § i markanvändnings- och bygglagen), efter att anteckningen om depå lades till i förslaget till plankarta?

Som svar på detta spörsmål anför minister Mikkonen följande:

Om uppgörande av en landskapsplan föreskrivs i markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Lagens bestämmelser om deltagande och växelverkan ger relativt stort utrymme för flexibilitet. Vad gäller lagstadgade skyldigheter om myndigheternas samråd och begäran om utlåtanden innehåller lagstiftningen dock specifika bestämmelser. Den 1 februari 2016 trädde en ändring i markanvändnings- och bygglagen i kraft (RP 148/2015), med vilken bestyrkandet av landskapsplaner slopades och miljöministeriets behörighet att styra och övervaka landskapsplanläggningen togs bort. Samtidigt ändrades markanvändnings- och byggförordningen som preciserar lagen så utlåtanden ska begäras av myndigheter i enlighet med 13 § i förordningen innan landskapplanförslaget läggs fram. Dessa myndigheter är bland annat miljöministeriet och museimyndigheter som nämns i spörsmålet.

11 § i markanvändnings- och byggförordningen ändrades så att samråd med myndigheterna i enlighet med 66 § i markanvändnings- och bygglagen ordnas innan planförslaget varit offentligt framlagt. Således läggs planförslaget fram enligt gällande markanvändnings- och bygglag samt markanvändnings- och byggförordningen först efter samråd med myndigheter om planförslaget i en bearbetad form.

Nylands förbund har begärt myndigheternas utlåtande om förslaget till Nylandsplanen 2050 den 21 mars 2019 (202/05.00/2016). Nylands förbund har den 14 augusti 2019 ordnat samråd med myndigheterna om planförslaget Nylands förbund har utifrån synpunkterna i myndigheternas utlåtanden och samråd med myndigheter lagt fram ett bearbetat planförslag för tiden mellan den 8 oktober och 8 november 2019. Nylands förbund har därmed följt förfarandet i lagstiftningen som ändrades 2016 gällande samråd med myndigheter och begäran om utlåtande om förslag till landskapsplan.

Markanvändnings- och bygglagen eller markanvändnings- och byggförordningen förpliktigar inte planens upprättare att begära nya utlåtanden av myndigheterna om planförslaget i en situation, där förslaget ändrats efter myndigheternas utlåtande innan planen lagts fram offentligt för påseende. Då ett förslag till landskapsplan läggs fram offentligt efter myndigheternas utlåtanden, har myndigheterna även möjlighet att lämna en anmärkning om planutkastet.

Således tryggar lagstiftningen myndigheternas möjligheter att föra fram sin syn på planförslaget som läggs fram. Den här möjligheten framkommer även i kungörelsen som gäller offentligt framläggande av förslaget till Nylandsplanen 2050.

Alla parter och personer som avses i spörsmålet har haft möjlighet att lämna en anmärkning till förslaget för Nylandsplanen 2050 som varit offentligt framlagt efter en kungörelse.

I frågan hänvisas även till området Esboviken-Saunalahti Natura 2000 i närheten av depåområdet. Nylands NTM-central gav den 9 oktober 2019 ett utlåtande i enlighet med 65 § i naturvårdslagen om de bedömningar som gäller konsekvenserna av Nylandsplanen 2050 för området i nätverket Natura 2000. Bedömningsrapporten hade även kompletterats med en separat Naturabedömning om området Esboviken-Saunalahti Natura 2000 efter att en anteckning om objekt för den tunga spårtrafiken hade lagts till i planförslaget.

I sitt utlåtande anser NTM-centralen att Nylandsplanen 2050 inte i sig eller tillsammans med de övriga projekten och planerna i betydande grad försvagar de naturvärden som ligger till grund för skyddandet av området Esboviken-Saunalahti Natura 2000, då de lindringsåtgärder som beskrivs i bedömningen genomförs genom en detaljerad planering.

Miljöministeriet har inte efter att bestyrkandet av landskapsplaner upphörde med en lagändring 2016 behörighet att ingripa i innehållet i landskapsplanerna annat än genom utlåtanden och samråd med myndigheterna gällandet förslag till landskapsplaner.

Miljöministeriet gav den 23 maj 2019 ett utlåtande (SR/1921/2019-MM-3) om förslaget till Nylandsplanen 2050 och deltog den 14 augusti 2019 i myndigheternas samråd om planförslaget.

Helsingfors 28.5.2020

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00