Svar på skriftligt spörsmål om ersättning som ska betalas till brottsoffer

09.06.2020 kl. 10:39

Riksdagsledamot Eva Biaudets ställde skriftliga spörsmål :

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att säkerställa att de ersättningar som tilldelas offer för allvarliga brott betalas till sakägaren från den summa som belagts med kvarstad?

 

Som svar på spörsmålet anför minister Henriksson följande:

Människohandel är ett brott som straffas strängt, där gärningsmannen utnyttjar offrets oförstånd, sårbarhet eller beroende ställning i förhållande till gärningsmannen i syfte att göra honom eller henne föremål för till exempel sexuellt eller arbetsrelaterat utnyttjande. Människohandel är ett allvarligt brott som riktas mot en person, som kränker individens frihet, och ofta även den sexuella självbestämmanderätten och kroppsliga integriteten. Människohandel är också lönsam ekonomisk brottslighet, där vinningen av brott kan vara avsevärd och risken att åka fast är också internationellt sett fortfarande relativt liten.

I regeringsprogrammet för Marins regering har man kommit överens om att förbättra ställningen för människohandelsoffer och effektivera förverkligandet av straffansvar i människohandelsbrott. Därtill har regeringen fattat beslut om att bereda ett tvärsektoriellt åtgärdsprogram mot människohandel.

För beredningen har justitieministeriet tillsatt en arbetsgrupp som består av myndigheter och medborgarorganisationer. Som ordförande för arbetsgruppen fungerar statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel.

Enligt kapitel 6 1 § i tvångsmedelslagen (806/2011) får egendom beläggas med kvarstad för att säkerställa betalningen av böter, skadestånd eller gottgörelse som grundar sig på brott eller ett belopp som kan komma att dömas förverkat till staten. Domstolen belägger med kvarstad högst det belopp, som kan antas motsvara böterna, skadeståndet, gottgörelse, förverkande eller samfundsbot.

Då tillgångar beläggs med kvarstad avgör utmätningsmannen vilka konkreta tillgångsposter som kommer att omfattas av kvarstaden. Kvarstad av tillgångar ger ingen förmånsrätt vid utmätning. Kvarstaden av tillgångar kan gälla svarandens alla utmätningsbara tillgångar. Tillgångar som beläggs med kvarstad behöver inte ha något samband med det brott för vilket böter, skadestånd, gottgörelse, förverkande av penningbelopp eller samfundsbot krävs.

Kvarstaden av tillgångar har  en svag ställning i förhållande till utmätning, och det här är motiverat därför att tröskeln för att bevilja kvarstad av tillgångar är låg jämfört med domen. Beakta att den som innehar grunden för utmätning kan vara ett offer för ett tidigare brott eller annan privat borgenär i svag ekonomisk ställning. Förmånsrätt för kvarstad av tillgångar skulle försvaga hens ställning. Vid utmätning har borgenären inte förmånsrätt jämfört med de andra utmätningsborgenärerna till exempel på grund av att hens fordring är äldst eller att hen varit den första som ansökt om utmätning eller fått utmätningsgrund för sin fordring.

Borgenären är inte i prioritet att få fordringen betald från någon av gäldenärens tillgångsposter därför att hen anvisat tillgången för utmätningsmannen för utmätning. Vid utmätning följs lagen om den ordning i vilken borgenärer ska få betalning (1578/1992). Den centrala principen är borgenärernas lika rätt till betalning. Förmånsrätt har endast noga specificerade fordringar, såsom innehavare av retentionsrätt och fordringar som är underhållsbidrag för barn och är tätt förknippade med barnets basbehov.

Ersättning eller annat skadestånd som betalas brottsoffer har inte förmånsrätt i relation till övriga fordringar.

Av nämnda orsaker är det motiverat att försöka förbättra brottsoffrens ställning i första hand på andra sätt än till exempel genom att lagstifta om förmånsrätt för tillgångar som belagts med kvarstad.

Skada som orsakats fysiska personer ersätts ur statens medel i enlighet med brottsskadelagen (1204/2005). Ersättning kan fås bland annat för personskada och lidande.

Under denna regeringsperiod utreds huruvida brottsskadelagen behöver ändras. Avsikten är att uppgörandet av en bedömningspromemoria om detta ska inledas vid justitieministeriet i år. Brottsoffrens ställning förbättras även på andra sätt, såsom genom bättre stöd för brottsoffer.

Också i samband med beredningen av åtgärdsprogrammet mot människohandel är det skäl att beakta ersättningar för människohandelsoffer.

 

Helsingfors 5.6.2020

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35