Svar på skriftligt spörsmål om ersättning som ska betalas till brottsoffer

09.06.2020 kl. 10:39

Riksdagsledamot Eva Biaudets ställde skriftliga spörsmål :

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att säkerställa att de ersättningar som tilldelas offer för allvarliga brott betalas till sakägaren från den summa som belagts med kvarstad?

 

Som svar på spörsmålet anför minister Henriksson följande:

Människohandel är ett brott som straffas strängt, där gärningsmannen utnyttjar offrets oförstånd, sårbarhet eller beroende ställning i förhållande till gärningsmannen i syfte att göra honom eller henne föremål för till exempel sexuellt eller arbetsrelaterat utnyttjande. Människohandel är ett allvarligt brott som riktas mot en person, som kränker individens frihet, och ofta även den sexuella självbestämmanderätten och kroppsliga integriteten. Människohandel är också lönsam ekonomisk brottslighet, där vinningen av brott kan vara avsevärd och risken att åka fast är också internationellt sett fortfarande relativt liten.

I regeringsprogrammet för Marins regering har man kommit överens om att förbättra ställningen för människohandelsoffer och effektivera förverkligandet av straffansvar i människohandelsbrott. Därtill har regeringen fattat beslut om att bereda ett tvärsektoriellt åtgärdsprogram mot människohandel.

För beredningen har justitieministeriet tillsatt en arbetsgrupp som består av myndigheter och medborgarorganisationer. Som ordförande för arbetsgruppen fungerar statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel.

Enligt kapitel 6 1 § i tvångsmedelslagen (806/2011) får egendom beläggas med kvarstad för att säkerställa betalningen av böter, skadestånd eller gottgörelse som grundar sig på brott eller ett belopp som kan komma att dömas förverkat till staten. Domstolen belägger med kvarstad högst det belopp, som kan antas motsvara böterna, skadeståndet, gottgörelse, förverkande eller samfundsbot.

Då tillgångar beläggs med kvarstad avgör utmätningsmannen vilka konkreta tillgångsposter som kommer att omfattas av kvarstaden. Kvarstad av tillgångar ger ingen förmånsrätt vid utmätning. Kvarstaden av tillgångar kan gälla svarandens alla utmätningsbara tillgångar. Tillgångar som beläggs med kvarstad behöver inte ha något samband med det brott för vilket böter, skadestånd, gottgörelse, förverkande av penningbelopp eller samfundsbot krävs.

Kvarstaden av tillgångar har  en svag ställning i förhållande till utmätning, och det här är motiverat därför att tröskeln för att bevilja kvarstad av tillgångar är låg jämfört med domen. Beakta att den som innehar grunden för utmätning kan vara ett offer för ett tidigare brott eller annan privat borgenär i svag ekonomisk ställning. Förmånsrätt för kvarstad av tillgångar skulle försvaga hens ställning. Vid utmätning har borgenären inte förmånsrätt jämfört med de andra utmätningsborgenärerna till exempel på grund av att hens fordring är äldst eller att hen varit den första som ansökt om utmätning eller fått utmätningsgrund för sin fordring.

Borgenären är inte i prioritet att få fordringen betald från någon av gäldenärens tillgångsposter därför att hen anvisat tillgången för utmätningsmannen för utmätning. Vid utmätning följs lagen om den ordning i vilken borgenärer ska få betalning (1578/1992). Den centrala principen är borgenärernas lika rätt till betalning. Förmånsrätt har endast noga specificerade fordringar, såsom innehavare av retentionsrätt och fordringar som är underhållsbidrag för barn och är tätt förknippade med barnets basbehov.

Ersättning eller annat skadestånd som betalas brottsoffer har inte förmånsrätt i relation till övriga fordringar.

Av nämnda orsaker är det motiverat att försöka förbättra brottsoffrens ställning i första hand på andra sätt än till exempel genom att lagstifta om förmånsrätt för tillgångar som belagts med kvarstad.

Skada som orsakats fysiska personer ersätts ur statens medel i enlighet med brottsskadelagen (1204/2005). Ersättning kan fås bland annat för personskada och lidande.

Under denna regeringsperiod utreds huruvida brottsskadelagen behöver ändras. Avsikten är att uppgörandet av en bedömningspromemoria om detta ska inledas vid justitieministeriet i år. Brottsoffrens ställning förbättras även på andra sätt, såsom genom bättre stöd för brottsoffer.

Också i samband med beredningen av åtgärdsprogrammet mot människohandel är det skäl att beakta ersättningar för människohandelsoffer.

 

Helsingfors 5.6.2020

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00