Krönika i tidningen Ny tid 9.6.2020

09.06.2020 kl. 06:36
Vi lever i exceptionella tider. Vår första regering med fem kvinnliga partiledare har fått sitt första misslyckande – och nu är de bara fyra.

Otaliga är de gånger jag fått svara på utländska journalisters fråga ifall könet gör någon skillnad? Och varje gång har jag svarat JA – det är annorlunda. Kvinnor gör politik tillsammans, de pratar politik på ett inkluderande sätt och de måste vara alldeles särskilt briljanta för att hamna där, på toppen.

 

Därför grämer det mig alldeles särskilt att se Centerns ordförande som finansminister avgå på grund av ett fel, en missbedömning, som är alldeles ur proportion i förhållande med hennes viktiga jobb.

 

Avgången blir särskilt dramatisk då vi befinner oss mitt i en tid då Finland och Europa behöver finna politiskt svåra lösningar och en väg ur krisen. I detta bär finansministern naturligt ett alldeles särskilt ansvar. Så länge jag minns har mantrat i politiken handlat om stram finanspolitik och att inte belasta framtiden med våra skulder. Men nu är situationen helt ny. Så gott som alla främsta ekonomer rekommenderar att vi godkänner kommissionens förslag till en oanat stor gemensam återhämtningsfond för att få igång ekonomierna igen.

 

Ingen kan skuldbeläggas för virusets framfart. Det är inte på grund av dålig hushållning Italien drabbats så fruktansvärt. Och det är kanske heller inte enbart för att vi gjort rätta beslut, som vi besparats från fler dödsfall. Ändå är följderna av viruset och de restriktioner vi beslutat om, även hos oss, väldigt tunga att bära många år framöver.

 

Efter att ha sett en videohälsning från italienska läkare med uppmaningar om att stanna hemma, skydda sig och tvätta händerna slog det mig hur den europeiska politiken besmittats av populistisk och nedlåtande retorik om italienarnas oförmåga att sköta sina affärer, och att detta även hade minskat på vår medkänsla för italienarna och den goda kraften av EU.  Den minskande viljan till gemensamma europeiska lösningar på stora gränsöverskridande utmaningar – just nu i coronans farvatten – följer på hatprat och nationellt övermod. Vi inbillar kanske oss att vi är för goda för att kunna drabbas och ha behov av andras medkänsla. Till min förfäran inser jag att de nationalistiska vindarna har lyckats smyga in ett tänk om vi och dem.

 

Regeringen och de politiska beslutsfattarna överlag, utmanas just nu med att ha kapacitet att bygga upp ett förtroende inför ett Europabygge som förutsätter solidaritet och gemenskap, utan så mycket vi och de. Vi måste kunna se det europeiska perspektivet, människorna och livet även utanför våra gränser. Samtidigt ger den här krisen möjligheter att med de stora gemensamma satsningarna även rikta återhämtningen på en mer hållbar och grön ekonomi, som bär längre in i framtiden och som stöder europeiska värderingar av rättssamhälle och människors lika värde. Ursula von der Leyen efterlyser gemensamma ekonomiska satsningar, inte enbart för att hjälpa de länder där coronan skördat de flesta offren utan för att bygga ett Europa som kan ge välfärd för framtidens generationer.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00