Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

09.06.2020 kl. 15:30
Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Det är självklart att coronavirusepidemin har ändrat på utsikterna för de offentliga finanserna. Finlands ekonomi är inte den enda berörda, utan hela globala världsekonomin har drabbats. Osäkerheten har berört oss alla, inte minst då det är oklart hur länge epidemin härjar.

Vi har de senaste månaderna befunnit oss i en situation som ingen kunde se komma. De ekonomiska utsikterna idag skiljer sig avsevärt från höstens förväntningar om en stabil, dock avtagande tillväxt.

Det har varit viktigt att regeringen nu reagerat med en aktiv finanspolitik. Den rekordstora fjärde tilläggsbudgeten kommer till remissdebatt i morgon här i stora salen.

Stöden till företag, bidragen till de permitterade och till kommunerna är alla nödvändiga för att vi ska komma upp på fötter igen. Både på nationellt, men också på europeiskt, plan behöver vi stimulera ekonomin med välriktade och vältajmade åtgärder som också påskyndar den gröna omställningen som pågår i ekonomin.

Planen för den offentliga ekonomin innehåller en analys av de anslag som befrämjar övergången till koldioxidneutralitet. Det är en av de största strategiska helheterna i regeringsprogrammet och enligt JTS-planen befrämjas denna målsättning med cirka två miljarder per år.

Vi måste få flera jobb och vi bör sätta i en högre växel när det gäller att höja sysselsättningsgraden, vilket regeringen klart har signalerat.

Kommunernas ekonomi har redan en längre period varit ansträngd. Dessutom har kommunerna fått ta den största stöten för de utgifter som epidemin förorsakat, speciellt inom social- och hälsovården och bildningssektorn. Snabba insatser görs för att stöda de barn och unga som blivit efter i skolarbetet eller mått dåligt i samband med skolstängningen. Regeringens satsningar på barn och unga görs för att misstagen på 1990-talet inte får upprepas.

I planen riktas därför 252 miljoner euro för utvecklandet av social- och hälsovårdstjänster och förbättrande av äldrevårdsomsorgen. Utöver det är det förstås också skäl att nämna att i fjärde tilläggsbudgeten höjs tillfälligt kommunernas andel av samfundsskatten och dessutom höjs statsandelarna.

 

Ärade talman,

Samtidigt med stimulansen måste vi börja enas om hur ekonomin ska balanseras på sikt. Ju tidigare vi kan fatta beslut om dessa åtgärder, desto bättre. Vi vet alla att det är något som den nya finansministern direkt får på sitt bord – att bereda de beslut som ska fattas i samband med budgetbehandlingen i höst.

Vihriälä-gruppen talar om ”kipupaketti” – professorerna säger, att även ett sådant paket behövs då ekonomin ska balanseras. Alla partier och parter i samhället bör inse att genom modiga strukturella förändringar och genom att förnya arbetslivet kan vi minska på behovet av det smärtsamma paketet.

De beslut som vi behöver fatta i höst handlar om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft, som gör att fler får jobb och att det skapas nya arbetsplatser.

Väsentligare är att höja på sysselsättningsgraden, inte minst bland äldre. Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. I Finland borde vi bättre ta till vara den resurs äldre personer är på arbetsmarknaden. Dessutom ska vi fortsätta att utveckla flexibla modeller som också upp i högre åldrar kombinerar deltidspension och deltidsjobb.

 

Ärade talman,

Det som sagts många gånger förr har, särskilt nu, stor aktualitet: Om inte de offentliga finanserna stärks, hamnar vi en bestående obalans mellan inkomster och utgifter, ett hållbarhetsgap som förorsakar en obehärskad ekonomisk skuldspiral.

Svenska riksdagsgruppen vill stärka den offentliga ekonomin nu genom satsningar på en – också finansiellt – hållbar social- och hälsovårdsreform, på förebyggande åtgärder, på utbildning och forskning, samt på en övergång till klimatmedvetna ekonomiska lösningar.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00