Fredlig protest och stora pengar i rörelse

06.06.2020 kl. 07:50
I tisdags fylldes mångas sociala medier med svarta rutor. För egen del trodde jag först att det var nåt fel på mitt flöde.

I onsdags var det första jag såg efter arbetsdagens slut en cyklande ung mörkklädd man med en svart flagga fäst på sin cykel. På flaggan stod texten I can’t breathe, jag kan inte andas på svenska.

För ännu en månad sen var Helsingfors folktomt, nu var gatorna fyllda av folk. Många bar munskydd. Flera bar även hemmagjorda skyltar med texter på engelska som Black Lives Matter, White Silence Is Violence, No Justice – No Peace.

Över 3000 personer samlades på Senatstorget i Helsingfors till en fredlig protest mot rasism.

Allt fick sin början från en video, filmad 25 maj, där en mörkhyad man i USA hörs säga I can´t breath samtidigt som en polis trycker ner honom mot marken i samband med ett gripande.

Vi vet alla utgången.

Den här händelsen var startskottet till upplopp med massiva följder i USA, något som vi nog inte sett slutet på ännu.

Black Lives Matter - på svenska Svarta liv spelar roll - är en amerikansk proteströrelse som utvecklats allt starkare under det senaste decenniet för att kämpa mot polisvåld och rasism. Den väcktes nu till liv igen.

Motsvarande demonstrationer har förekommit den senaste veckan på gator och torg runt om i världen.

I medier har vi kunnat se då två poliser står på Senatstorget med en Black Lives Matter skylt, samtidigt som de i artikeln konstaterar att hela poliskåren fördömer rasism och polisvåld. En otroligt viktig gest med viktigt budskap - vi måste tillsammans stå upp mot rasism.

Samtidigt vet vi att rasismen förekommer i vårt samhälle. Onsdagens protest och uppdateringar på sociala medier är den enskilda människans sätt att visa solidaritet.

Veckan har i övrigt varit innehållsrik med en historiskt stor tilläggsbudget, EUs återhämtningsfond och information om vårdreformen som de största frågorna. Många frågor, som i normala fall skulle få mycket utrymme, växer sig inte lika starka nu.

Den aktuella tilläggsbudgeten är den budget som är närmast människan i coronatider, sett ur servicehänseende. I den lyfts fram tryggandet av basservicen i kommunerna och speciellt barn och unga, vilket gläder mig.

I tilläggsbudgeten finns stora satsningar på infrastruktur, dels sådana som vårt näringsliv har stor nytta av men även mera pengar för asfaltering av vägar, något som även märks på landsbygden.

Just nu krävs stimulans för att hålla hjulen i rullning. Samtidigt vet vi att utmanande tider väntar efter detta – men vi fixar det, precis som vi gjort tidigare också.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50