Exceptionella tider kräver exceptionella beslut

07.06.2020 kl. 07:49
Exceptionella tider kräver exceptionella beslut. Veckan som gick blev historisk, då regeringen gav ut den fjärde tilläggsbudgeten för detta år

Summan är sammanlagt 5,5 miljarder euro. Tilläggsbudgeten är stor men det är vad situationen nu kräver. Det vi nu behöver är framtidstro i vårt land samt förbättrade förutsättningar för företagen och individerna att investera och satsa på sin framtid. 

 

En mycket viktig del av tilläggsbudgeten är stödet till kommunerna. Coronaepidemin har haft stor effekt på kommunernas ekonomi och regeringen vill stöda kommunerna över de utmanande tiderna. Den basservice som våra kommuner ger åt sina invånare är helt central för alla finländare. Den behöver tryggas. Det handlar bl.a. om skola, vård och omsorg.

 

De lärdomar vi fick med oss från 90-talets ”lama” är värdefulla när Finland bemöter liknande utmaningar som då. Speciellt viktigt är det att satsa på barn och unga, på deras utbildning och sociala verksamhet. Att sätta deras välmående och framtid i fokus är något som gynnar oss alla, för det är de som ska bygga och skapa framtidens Finland. Därför gör regeringen satsningar på alla plan, från dagvård till högskolor. Ett mycket viktigt beslut som berör också våra svenskspråkiga högskolor är att antalet antagningsplatser i högskolorna tillfälligt ökas kraftigt.

 

Tilläggsbudgeten innehåller betydande stimulansåtgärder i form av ett stort infrastrukturpaket, varav en hel del räls. Med tanke på Åboland gläder det mig speciellt att vi också kan fortsätta utveckla vägen mellan motorvägen E18 och Rävsundbron. Summan på 500 000 euro tryggar planeringen av den nya vägsträckan. Pargasleden är ett viktigt infraprojekt och vårt arbete inom regeringen har nu burit frukt. Vi föreslår också flera satsningar som är viktiga bland annat för omställningen till en mera klimatsmarta vardag.

 

Vi behöver också nu fokusera på en höjning av sysselsättningen. Endast genom fler människor i jobb kan vi på lång sikt trygga och utveckla vårt välfärdssamhälle. Flera människor i jobb ger mer skatteintäkter för att finansiera all den service vi behöver. Därför är vårt behov av reformer på arbetsmarknaden fortfarande minst lika stort som det var före coronapandemin började, om inte större. Det finns därför ingen möjlighet att pruta på målsättningarna gällande sysselsättningen. Tvärtom måste vi höja ribban ytterligare. Också här är regeringen ambitiös. Regeringen kommer vid höstens budgetria att slå fast en ny målsättning, som är högre än 60 000 nya arbetstillfällen. Vi kommer alltså målmedvetet fortsätta arbetet för att förbättra sysselsättningen och göra nödvändiga arbetsmarknadsreformer. Sysselsättningsgraden borde på lite längre sikt vara närmare 80 procent som i de övriga nordiska länderna.

 

Utöver tilläggsbudgeten har många andra beslut också fattats under den senaste månaden. Jag är glad att skolorna kunde öppnas före läsåret avslutades. Det var mycket viktigt för barnen. Folksamlingar för under 500 personer är igen möjliga, vilket innebär att till exempel sporttävlingar kan ordnas. Hobbyställen kan öppnas upp igen, och livet kan steg för steg gå mot det normala. Jag är glad för att restaurangerna och caféerna fått öppna upp, även om det ännu sker med vissa begränsningar. Många saker som vi tidigare tog som givna känns nu extra värdefulla.

 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att coronaepidemin inte ännu är över. Det finns en klar risk för en andra epidemivåg i höst. Om vi följer rekommendationerna, håller avstånd från andra mänskor och har en god handhygien, har vi bättre möjlighet att hålla den andra vågen av epidemin under kontroll. Men det kräver vår allas insats.  Det är viktigt att komma ihåg att våra företags verksamhetsmöjligheter och den ekonomiska utvecklingen är direkt kopplade till hur bra vi lyckas i att stävja en ny epidemivåg. Ju mindre nya begränsningar vi måste ta i bruk, desto bättre för såväl vår ekonomi och hälsa.

 

Jag hoppas att vi alla trots allt som skett de senaste månaderna har möjlighet att koppla av denna sommar. Njuta av det fina vädret, motionera eller träffa vänner. Jag vill också betona att alla nu med gott samvete kan åka till stugan. Och på tal om stugor och skärgård, ännu några ord om skarven som igen nu på våren gjort sig påmind.

 

Mycket av diskussionen har nu fokuserat på den vitkindade gåsen. Det stora antalet vitkindade gäss har gjort livet surt för bl.a. många jordbrukare. Därför är det viktigt att det nu planeras åtgärder för lösa de problem som gässen förorsakar. Men jag anser att gässen och skarvarna nu ska granskas på samma sätt. Jag stöder ett förslag som går ut på att både den vitkindade gåsen och skarven skulle flyttas från naturskyddslagen till jaktlagen. Det är nödvändigt att också miljöministeriet ska ta problemen på allvar. Nu måste vi äntligen efter alla dessa år få en hållbar lösning på denna långkörare.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50