Viktigt steg framåt för vårdreformen

05.06.2020 kl. 11:56
Regeringen har idag presenterat sina linjedragningar för vård – och landskapsreformen.

Förslaget som integrerar social- och hälsovården med specialistvården och även inbegriper hela räddningsväsendet går nu på en storskalig utlåtanderunda mellan juni och september. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens social – och hälsovårdsutskott Veronica Rehn-Kivi (SFP) gläder sig speciellt över att Nyland delas i fem egna vårdområden och för de starka skrivningarna för att garantera en jämlik vård på svenska.

- Det är viktigt att vi nu kan gå vidare med vårdreformen. Coronakrisen har visat att vi behöver enhetligare sätt att både förebygga och handskas med sjukdomar. Det ansvaret kan säkert bättre tillgodoses i landskapsomfattande enheter. Tillgången till bashälsovård kommer att förbättras och vi ska satsa på lågtröskelservice där individen får stöd i sina olika livsskeden. Dessutom ska servicen på svenska förbättras. Nationalspråksnämnder tillsätts och samarbetet över landskapsgränserna får en större roll bland annat i specialomsorgen för att trygga rätten till vård också på svenska, säger Rehn-Kivi.

Enligt Rehn-Kivi koncentreras det med bredare axlar på det som redan nu fungerar bra men med ytterligare satsningar för att garantera jämlik vård för alla. Reformen behövs också för att vi ska ha råd att finansiera vården i framtiden. Rehn-Kivi betonar ändå att modellen för hur de olika landskapen ska finansieras ännu är öppen. 

- Vi måste se till att alla landskap har samma förutsättningar att ge en så god vård som möjligt. Jag utgår från att regeringen inväntar och beaktar alla utlåtanden som nu inbegärs av både landets kommuner, sjukvårdsdistrikt och andra viktiga aktörer, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35