Bra att gipsbehandling för åkermark främjas

04.06.2020 kl. 14:17
Riksdagen behandlar idag i första behandling ett lagförslag som inför ett nytt stödsystem för åtgärder som främjar vatten- och havsvård.

I och med det nya stödsystemet kan NTM-centralerna bevilja stöd för åtgärder som främjar vatten- och havsvård i form av varor och tjänster. I nuläget är detta inte möjligt. Ändringen har att göra med regeringsprogrammets mål om att utvidga spridningen av gips på åkermark för att skydda Östersjön och uppnå en god ekologisk status i våra vatten. Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) välkomnar förändringen.

‑ Eutrofieringen som leder till bland annat algblomningen i Östersjön är fortfarande ett stort problem. Med gipsbehandling av åkermark kan vi på ett snabbt och effektivt sätt minska fosforbelastningen till vattendragen. Fördelen med den nya stödformen är att stödmottagaren inte själv behöver upphandla varorna och tjänsterna och därmed inte heller binda sina egna resurser för genomförandet av åtgärden, säger Norrback.

Gipsbehandling är en ny innovativ vattenskyddsmetod som på lämplig åkermark ger resultat upp till fem år. Gipsens effekt går ut på att den binder fosfor i marken och minskar den eutrofierande urlakningen av näringsämnen från åkrar till vattendrag. I fortsättningen kan NTM-centralerna bevilja stöd i form av gips och inbegripa leverans, lagring och spridning av gips på åkermarken. Stödspecifika bestämmelser ges genom förordning.

‑ Med hjälp av goda innovationer så som gipsbehandling av åkrar kan vi minska urlakningen av näringsämnen från marken till vattendragen och på ett kostnadseffektivt sätt uppnå våra mål för vatten- och havsvården. Vettiga miljöåtgärder som baserar sig på vetenskap och sunt bondförnuft gör att vi får en vinn-vinn-situation där både jordbrukaren och vattendragen vinner.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00