Bra att gipsbehandling för åkermark främjas

04.06.2020 kl. 14:17
Riksdagen behandlar idag i första behandling ett lagförslag som inför ett nytt stödsystem för åtgärder som främjar vatten- och havsvård.

I och med det nya stödsystemet kan NTM-centralerna bevilja stöd för åtgärder som främjar vatten- och havsvård i form av varor och tjänster. I nuläget är detta inte möjligt. Ändringen har att göra med regeringsprogrammets mål om att utvidga spridningen av gips på åkermark för att skydda Östersjön och uppnå en god ekologisk status i våra vatten. Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) välkomnar förändringen.

‑ Eutrofieringen som leder till bland annat algblomningen i Östersjön är fortfarande ett stort problem. Med gipsbehandling av åkermark kan vi på ett snabbt och effektivt sätt minska fosforbelastningen till vattendragen. Fördelen med den nya stödformen är att stödmottagaren inte själv behöver upphandla varorna och tjänsterna och därmed inte heller binda sina egna resurser för genomförandet av åtgärden, säger Norrback.

Gipsbehandling är en ny innovativ vattenskyddsmetod som på lämplig åkermark ger resultat upp till fem år. Gipsens effekt går ut på att den binder fosfor i marken och minskar den eutrofierande urlakningen av näringsämnen från åkrar till vattendrag. I fortsättningen kan NTM-centralerna bevilja stöd i form av gips och inbegripa leverans, lagring och spridning av gips på åkermarken. Stödspecifika bestämmelser ges genom förordning.

‑ Med hjälp av goda innovationer så som gipsbehandling av åkrar kan vi minska urlakningen av näringsämnen från marken till vattendragen och på ett kostnadseffektivt sätt uppnå våra mål för vatten- och havsvården. Vettiga miljöåtgärder som baserar sig på vetenskap och sunt bondförnuft gör att vi får en vinn-vinn-situation där både jordbrukaren och vattendragen vinner.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35