Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

04.06.2020 kl. 17:15
Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.

Ärade talman,

 

Förslag till återhämtningsfond är ett kraftfullt initiativ, som Europa vill genomdriva utan dröjsmål. Behovet av en gemensam europeisk union växer vid kriser. Coronapandemikrisen är en kris som inte kan stoppas genom att bygga nya murar i Europa. För att lösa den behövs gemensamma satsningar på tillväxt och återhämtning.

Som någon klokt har konstaterat så är det inte EU som är skyldig till denna kris, utan snarare är unionen den som ska erbjuda lösningar på problemen.

 

En kris är alltid en möjlighet. Återhämtningsfonden erbjuder en möjlighet för Europa att få igång den europeiska ekonomin, och samtidigt styra investeringarna till hållbarhet. På så vis tacklar vi två utmaningar på en gång (dvs. den ekonomiska krisen och klimatkrisen). Precis som coronaviruset känner inte klimatförändringen några statliga gränser. Återhämtningsfonden innebär en möjlighet för EU att ta en ännu starkare roll i klimatpolitiken.

 

Arvoisa puhemies,

 

Ehdotus elpymisrahastosta on voimakas aloite ja merkki siitä, että koronaviruspandemia ja sen aiheuttamat taloudelliset ongelmat ovat vahvistaneet näkemyksiä EU:n yhteisistä haasteista. Kriisi on muun muassa pehmittänyt Saksan aikaisempaa hyvin jyrkkää budjettilinjaa.

Suomi on lähtenyt siitä, että jokaisen jäsenmaan on hoidettava taloutensa vastuullisesti ja kannettava talousvastuunsa itse. Tämän tulee olla peruslähtökohta edelleen.

Tilanne on kuitenkin nyt hyvin poikkeuksellinen ja koronan taloudelliset seuraukset ovat vakavia koko Euroopalle. Nyt meidän on aktiivisena pienenä jäsenvaltiona haettava ratkaisua, joka helpottaa kriisistä ulospääsyä ja myös vahvistaa unionia. Tämä on Suomen etu. On myös hyvä muistaa, että komission malli, joka alun perin oli Saksan ja Ranskan ehdotus, ei varmaan toteudu sellaisenaan. Keskustelu malleista jatkuu ja hyvään lopputulokseen pystyy vaikuttamaan.

Olen vakuuttunut siitä, että hallitus pääministeri Sanna Marinin johdolla pystyy puolustamaan Suomen etuja näissä neuvotteluissa.

 

Arvoisa puhemies,

On myös äärimmäisen oleellista, että pystymme perustelemaan ratkaisumme tavalliselle kansalaiselle. Miksi eurooppalainen solidaarisuus on tärkeää nyt? Mihin ohjataan nämä suuret varat?

Komission puheenjohtaja Ursula von der Leyen on korostanut, että rahastoa ei pidä tarkastella hätäapuoperaatioina, vaan sopimuksena tulevaisuudesta eurooppalaisille. Elvytysrahaston on siksi, monivuotisen rahoituskehyksen tavoin, priorisoitava EU:n vihreään talouteen siirtyminen, digitalisaatioagenda sekä kykyä nousta kriisistä.
 

Ilmastonmuutoksen vastatoimia tarvitaan laajasti ja taloutta elvyttäessä on suuri merkitys sillä, että talouskasvu ohjataan tukemaan näitä vastatoimia. Vahvaa clean tech-osaamistamme voidaan hyödyntää ja näin edistää vientiämme ja yritystemme kehittymistä. Maailmassa on kova kysyntä puhtaista ratkaisuista.

Tärkeä kysymys on miten voimme varmistaa, että rahoituspakettia käytetään, ei vain ympäristön kannalta tärkeään vihreään siirtymään, vaan myös EU:n kilpailukykyä parantaviin rakenteellisiin muutoksiin.

 

Muun muassa EK on painottanut, että Suomen on syytä olla rakentava suhtautumisessaan EU:n yhteisiin elpymistoimiin. Jos jäämme vastustamaan liian ehdottomalla tavalla kaikenlaisia yhteisiä toimia, voimme ajautua sivustakatsojaksi muiden ratkaistessa asiat Suomenkin puolesta.

 

Ärade talman,

Trots att förslaget inte oväntat stöter på kritik är det iögonfallande hur eniga många olika ekonomiska experter är i sina analyser. De anser att EU måste inse att det handlar om en exceptionell situation och att ett stödpaket behövs.

 

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att en fond för tillväxt och återhämtning behövs, men vi bedömer att bidragsdelen borde vara mindre och lånedelen större, eftersom det ger tydligare incentiv för att pengarna ska användas rätt. Viktigt är också att betona att fonden skapas för denna kris. Den får inte bli en fortgående mekanism. Det handlar alltså om att åtgärda den djupdykning i ekonomin som coronaviruset har gett upphov till.

 

Kommissionens ansvar är att övervaka att medlen används i enlighet med våra klimatmål, att konkurrenskraften ökar och sysselsättningen förbättras, samt att paketet stärker våra rättssamhällen och europeiska värderingar.

 

Det är viktigt att Finland, som har tradition att sköta sin ekonomi väl, är med och förhandlar om villkoren – för att resultatet ska bli optimalt. Oberoende så kommer resultatet att påverka oss.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15