Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

04.06.2020 kl. 17:15
Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.

Ärade talman,

 

Förslag till återhämtningsfond är ett kraftfullt initiativ, som Europa vill genomdriva utan dröjsmål. Behovet av en gemensam europeisk union växer vid kriser. Coronapandemikrisen är en kris som inte kan stoppas genom att bygga nya murar i Europa. För att lösa den behövs gemensamma satsningar på tillväxt och återhämtning.

Som någon klokt har konstaterat så är det inte EU som är skyldig till denna kris, utan snarare är unionen den som ska erbjuda lösningar på problemen.

 

En kris är alltid en möjlighet. Återhämtningsfonden erbjuder en möjlighet för Europa att få igång den europeiska ekonomin, och samtidigt styra investeringarna till hållbarhet. På så vis tacklar vi två utmaningar på en gång (dvs. den ekonomiska krisen och klimatkrisen). Precis som coronaviruset känner inte klimatförändringen några statliga gränser. Återhämtningsfonden innebär en möjlighet för EU att ta en ännu starkare roll i klimatpolitiken.

 

Arvoisa puhemies,

 

Ehdotus elpymisrahastosta on voimakas aloite ja merkki siitä, että koronaviruspandemia ja sen aiheuttamat taloudelliset ongelmat ovat vahvistaneet näkemyksiä EU:n yhteisistä haasteista. Kriisi on muun muassa pehmittänyt Saksan aikaisempaa hyvin jyrkkää budjettilinjaa.

Suomi on lähtenyt siitä, että jokaisen jäsenmaan on hoidettava taloutensa vastuullisesti ja kannettava talousvastuunsa itse. Tämän tulee olla peruslähtökohta edelleen.

Tilanne on kuitenkin nyt hyvin poikkeuksellinen ja koronan taloudelliset seuraukset ovat vakavia koko Euroopalle. Nyt meidän on aktiivisena pienenä jäsenvaltiona haettava ratkaisua, joka helpottaa kriisistä ulospääsyä ja myös vahvistaa unionia. Tämä on Suomen etu. On myös hyvä muistaa, että komission malli, joka alun perin oli Saksan ja Ranskan ehdotus, ei varmaan toteudu sellaisenaan. Keskustelu malleista jatkuu ja hyvään lopputulokseen pystyy vaikuttamaan.

Olen vakuuttunut siitä, että hallitus pääministeri Sanna Marinin johdolla pystyy puolustamaan Suomen etuja näissä neuvotteluissa.

 

Arvoisa puhemies,

On myös äärimmäisen oleellista, että pystymme perustelemaan ratkaisumme tavalliselle kansalaiselle. Miksi eurooppalainen solidaarisuus on tärkeää nyt? Mihin ohjataan nämä suuret varat?

Komission puheenjohtaja Ursula von der Leyen on korostanut, että rahastoa ei pidä tarkastella hätäapuoperaatioina, vaan sopimuksena tulevaisuudesta eurooppalaisille. Elvytysrahaston on siksi, monivuotisen rahoituskehyksen tavoin, priorisoitava EU:n vihreään talouteen siirtyminen, digitalisaatioagenda sekä kykyä nousta kriisistä.
 

Ilmastonmuutoksen vastatoimia tarvitaan laajasti ja taloutta elvyttäessä on suuri merkitys sillä, että talouskasvu ohjataan tukemaan näitä vastatoimia. Vahvaa clean tech-osaamistamme voidaan hyödyntää ja näin edistää vientiämme ja yritystemme kehittymistä. Maailmassa on kova kysyntä puhtaista ratkaisuista.

Tärkeä kysymys on miten voimme varmistaa, että rahoituspakettia käytetään, ei vain ympäristön kannalta tärkeään vihreään siirtymään, vaan myös EU:n kilpailukykyä parantaviin rakenteellisiin muutoksiin.

 

Muun muassa EK on painottanut, että Suomen on syytä olla rakentava suhtautumisessaan EU:n yhteisiin elpymistoimiin. Jos jäämme vastustamaan liian ehdottomalla tavalla kaikenlaisia yhteisiä toimia, voimme ajautua sivustakatsojaksi muiden ratkaistessa asiat Suomenkin puolesta.

 

Ärade talman,

Trots att förslaget inte oväntat stöter på kritik är det iögonfallande hur eniga många olika ekonomiska experter är i sina analyser. De anser att EU måste inse att det handlar om en exceptionell situation och att ett stödpaket behövs.

 

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att en fond för tillväxt och återhämtning behövs, men vi bedömer att bidragsdelen borde vara mindre och lånedelen större, eftersom det ger tydligare incentiv för att pengarna ska användas rätt. Viktigt är också att betona att fonden skapas för denna kris. Den får inte bli en fortgående mekanism. Det handlar alltså om att åtgärda den djupdykning i ekonomin som coronaviruset har gett upphov till.

 

Kommissionens ansvar är att övervaka att medlen används i enlighet med våra klimatmål, att konkurrenskraften ökar och sysselsättningen förbättras, samt att paketet stärker våra rättssamhällen och europeiska värderingar.

 

Det är viktigt att Finland, som har tradition att sköta sin ekonomi väl, är med och förhandlar om villkoren – för att resultatet ska bli optimalt. Oberoende så kommer resultatet att påverka oss.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15