Mera räls i huvudstadsregionen är en viktig klimatåtgärd

03.06.2020 kl. 14:35
Den historiska tilläggsbudgeten som regeringen presenterade igår innehåller betydande stimulansåtgärder i form av ett stort infrastrukturpaket.

Sammanlagt satsar regeringen bland annat 404 miljoner euro på nya infrastrukturprojekt, 30 miljoner på basvägnätet, 100 miljoner på kollektivtrafiken och 18 miljoner på cykelvägar. 

- I de så kallade MAL-avtalen (markanvändning, boende och trafik) satsar regeringen 755,8 miljoner euro under en period på tolv år. Det handlar om utvecklingen av trafikprojekt i de stadsområden (Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Esbo) som hör till avtalen. En betydande satsning görs i huvudstadsregionen, där bland annat Vichtisvägens snabbspårvagn, den droppformade Centrumslingan för närtågen i Helsingfors och Esbo stadsbana ingår i avtalen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson. 

- Det är viktigt att förbättra infrastrukturen i Finlands största stadsregion och bädda för klimatsmarta lösningar. Hållbara trafikprojekt samt förmånligt boende i denna region gynnar också hela landets konkurrenskraft. Befolknings- och trafikmängderna ökar och den spårbundna trafiken får en allt större betydelse i framtiden, liksom fungerande lösningar för markanvändning. För Helsingfors del är målet att bygga 200 000 nya bostäder fram till år 2030, säger Henriksson.

Det nya Designmuséet för arkitektur och design föreslås också få högst 60 miljoner i finansiering av staten. Helsingfors stad förväntas stå för minst samma summa. Det slutliga beslutet om muséet fattas i Helsingfors stadsfullmäktige, men Henriksson är hoppfull.

- Helsingfors är också vår kulturhuvudstad och staden har länge varit i framkant gällande kulturprojekt. Jag hoppas att vi i samarbete med Helsingfors stad kan hitta en bra lösning för att komma vidare med det nya Designmuséet, där bland annat en omfattande nordisk arkitektur- och designutställning planeras. 

Regeringen presenterade igår en tilläggsbudget på hela 5,5 miljarder euro. Utöver infrastrukturprojekt i hela landet innehåller förslaget betydande satsningar på barn och unga, företag, kommuner och utbildning samt utveckling och forskning. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00