Regeringen visar att inga barn eller unga ska behöva marginaliseras

02.06.2020 kl. 19:53

- Vi ska inte göra samma misstag som gjordes under 90-talets depression då många barn och unga blev lidande. Effekterna av detta märks ännu idag, i flera generationer. Regeringen visar nu genom denna tilläggsbudget att barn, unga och familjer inte ska lida på grund av coronakrisen med sitt välmåendepaket för främjande av Finlands framtid – barn och unga.

Det säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen, själv småbarnsfar från Malax och partiets medlem i kulturutskottet som har hand om frågor som berör barn och unga. Nu görs totalt satsningar åt barn och unga på över 310 miljoner euro, vilket består av många olika delar.

Regeringens fjärde tilläggsbudget kanaliseras denna gång till kommunerna och kommuninvånarnas service. Hela tilläggsbudgeten är totalt 5,5 miljarder euro, vilket är historiskt stort. Av den summan utgår det kommunala paketet totalt 1,4 miljarder euro.

- Kommunerna hade det tufft redan innan coronakrisen och de har nu tagit en stor smäll på grund av den. Genom den här satsningen kan basservicen på ett bättre sätt tryggas och förhoppningsvis kan många kommuner tack vare detta avsluta sina samarbetsförhandlingar, säger Ollikainen.

I tilläggsbudgeten finns stora satsningar på infrastrukturen, totalt över 400 miljoner euro. Här finns satsningar på basvägnätet, kollektivtrafiken och enskilda projekt inom såväl väg- som rälstrafiken.

- I jämförelse med tidigare regeringar görs nu mycket stora satsningar på infrastrukturen. Behovet av nya projekt är ändå otroligt stort, samtidigt som vi vet att reparationsskulden på vägnätet är långt över 2.5 miljarder euro. De satsningar som regeringen nu görs hjälper en bit på vägen men det finns fler projekt som väntar på sin tur och vi kommer naturligtvis att lyfta fram dem då nya medel till infrastruktur beviljas.

Tilläggsbudgeten innehåller även många andra goda element. Hit hör bland annat att antalet studieplatser ökas i höst med ungefär 4800 vid universiteten och yrkeshögskolorna men också ett ökat utbud avgiftsfria kurser via öppna universiteten. I budgeten finns även stöd till bland annat företag och satsningar på biogas.

- Hög kunskapsnivå är Finlands starka konkurrenskraft då vi nu ska börja bygga upp samhället igen efter coronan. Vägen dit kommer inte till alla delar att vara lätt men i nuläget krävs stimulans för att hålla hjulen i rullning och bygga en ljusare framtid, säger Ollikainen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00