Regeringen visar att inga barn eller unga ska behöva marginaliseras

02.06.2020 kl. 19:53

- Vi ska inte göra samma misstag som gjordes under 90-talets depression då många barn och unga blev lidande. Effekterna av detta märks ännu idag, i flera generationer. Regeringen visar nu genom denna tilläggsbudget att barn, unga och familjer inte ska lida på grund av coronakrisen med sitt välmåendepaket för främjande av Finlands framtid – barn och unga.

Det säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen, själv småbarnsfar från Malax och partiets medlem i kulturutskottet som har hand om frågor som berör barn och unga. Nu görs totalt satsningar åt barn och unga på över 310 miljoner euro, vilket består av många olika delar.

Regeringens fjärde tilläggsbudget kanaliseras denna gång till kommunerna och kommuninvånarnas service. Hela tilläggsbudgeten är totalt 5,5 miljarder euro, vilket är historiskt stort. Av den summan utgår det kommunala paketet totalt 1,4 miljarder euro.

- Kommunerna hade det tufft redan innan coronakrisen och de har nu tagit en stor smäll på grund av den. Genom den här satsningen kan basservicen på ett bättre sätt tryggas och förhoppningsvis kan många kommuner tack vare detta avsluta sina samarbetsförhandlingar, säger Ollikainen.

I tilläggsbudgeten finns stora satsningar på infrastrukturen, totalt över 400 miljoner euro. Här finns satsningar på basvägnätet, kollektivtrafiken och enskilda projekt inom såväl väg- som rälstrafiken.

- I jämförelse med tidigare regeringar görs nu mycket stora satsningar på infrastrukturen. Behovet av nya projekt är ändå otroligt stort, samtidigt som vi vet att reparationsskulden på vägnätet är långt över 2.5 miljarder euro. De satsningar som regeringen nu görs hjälper en bit på vägen men det finns fler projekt som väntar på sin tur och vi kommer naturligtvis att lyfta fram dem då nya medel till infrastruktur beviljas.

Tilläggsbudgeten innehåller även många andra goda element. Hit hör bland annat att antalet studieplatser ökas i höst med ungefär 4800 vid universiteten och yrkeshögskolorna men också ett ökat utbud avgiftsfria kurser via öppna universiteten. I budgeten finns även stöd till bland annat företag och satsningar på biogas.

- Hög kunskapsnivå är Finlands starka konkurrenskraft då vi nu ska börja bygga upp samhället igen efter coronan. Vägen dit kommer inte till alla delar att vara lätt men i nuläget krävs stimulans för att hålla hjulen i rullning och bygga en ljusare framtid, säger Ollikainen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30