Den blomstertid, gäss, skarv och tilläggsbudgeter

30.05.2020 kl. 06:23
Det är vecka 22 och lördag! En dag som många barn och unga, åtminstone under normala förhållanden, väntat på i veckotal - skolavslutningen. Friheten, värmen och långa sovmornar lockar.

Men alla barn ser inte fram emot skolavslutningen. För alltför många barn i vårt land innebär sommarlovet brist på rutiner och vuxnas närvaro, ingen varm måltid om dagen, otrygghet helt enkelt. Vikten av skolmaten debatterades en hel del i samband med övergången till distansundervisning.

 

Vår självförsörjningsgrad och tillgång till inhemsk mat har även varit återkommande teman i riksdagen under coronakrisen. Dessa har granskats ur flera olika perspektiv, bland annat tillgång på kunnig säsongsarbetskraft och bärplockare. Viktigt att vi finner en lösning i dessa frågor snabbt.

 

Den senaste katalysatorn till matdebatten orsakades av den fridlysta vitkindade gåsen eller snarare gässen som enligt utsago i hundratusentals invaderat åkrar i östra Finland. Det här gör att jordbrukarna i trakten får sin skörd förstörd, de får inte tag på foder åt sina djur, vilket befaras leda till konkurser. Det finns även en uppenbar smittorisk då gässen invaderar åkrarna. Nu vill allt fler – över partigränserna - införa skyddsjakt på den vitkindade gåsen.

 

Låter åtgärden bekant gällande en annan fågel?

 

Ja, jag och flera med mig vill också ha skyddsjakt på en annan fågelart, skarven, som en av många åtgärder för att få bukt på dess framfart i våra vatten, där den bland annat minskar på fiskstammen något som i sin tur minskar på tillgången till inhemsk mat.

 

Såväl skarven som den vitkindade gåsen är fridlysta. I min värld är de så många att de inte är utrotningshotade mera. Därav vore det befogat både skarven och den vitkindade gåsen parallellt börjar underlyda jaktlagen. Det kräver att de flyttas rent förvaltningsmässigt från Miljöministeriet till Jord- och skogsbruksministeriet.

 

Här upplever jag att det nu finns ett så kallat momentum att kunna agera, även om det kan finns juridiska utmaningar.

 

I måndags debatterades den tredje tilläggsbudgeten i riksdagen där största delen, 700 miljoner euro, var till för att stöda Finnairs ekonomi. De regionala flygfälten var det stora diskussionsämnet.  

 

Jag är mycket glad över att det fanns en samsyn kring behovet av de regionala flygfälten. Mycket bra, så har det inte alltid varit. De är mycket viktig pusselbit med tanke på landets ekonomi och export. Helsingfors är i det avseendet endast en mellananhalt för resenärerna.

 

I sammanhanget ska vi komma ihåg att Finnair inte ansvarar för att bedriva flygfältsverksamhet. Det är Finavias roll och till flera regionala flygfält flyger även andra flygbolag och privata plan.

 

I min taltur framhöll jag Finavias roll och skrivningen i regeringsprogrammet: ”Finavia ska se till att flygplatsinfrastrukturen uppfyller kravet på tillgänglighet så att resan till flygplatsen inte räcker mer än tre timmar i de regioner där spårtrafiken inte når upp till kravet.”

 

Den meningen kom inte dit av en slump. Den är bra ur österbottniska ögon sett. Jag ser det viktigt att det i den nationella 12-åriga trafikplanen, som är under arbete, kommer en likadan skrivning. På basen av måndagens debatt är jag förhoppningsfull. Vi ska komma ihåg att flygtrafiken dragits ner drastiskt i hela världen men den kommer att öka.

 

I början av nästa vecka publiceras den fjärde tilläggsbudgeten, i den prioriteras bland annat utbildning, kommuner och infrastruktur. Det är billigare att asfaltera nu.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00