Bra helhet till stöd för restaurangerna

20.05.2020 kl. 19:57
Förplägnadsrörelsen har begränsats kraftigt genom lagstiftning för att förhindra spridningen av coronaviruset. Restauranger, kaféer och serveringsställen stängdes från och med den 4 april, med take away som undantag

När riksdagen godkände begränsningarna förutsattes att regeringen förbereder en stödmodell för restaurangbranschen som kompenserar skäliga kostnader och lindrar konsekvenserna av begränsningarna.


Den modell som regeringen har berett består av två delar som kompletterar varandra: stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar. Riksdagens ekonomiutskott har idag fått färdigt sitt betänkande angående restaurangföretagarnas koronastöd.

Ekonomiutskottet föreslår i sitt betänkande att parallellt med den föreslagna jämförelseperioden januari-februari 2020 införs en alternativ jämförelseperiod april-maj 2019. Ekonomiutskottet föreslår även att den utvecklingsfinansiering som företaget eventuellt fått av NTM-centralen eller Business Finland inte dras av från stödbeloppet.

- Vi har kommit fram till ett bra slutresultat i ekonomiutskottet. Januari-februari är ofta den lugnaste perioden för många restauranger. Ekonomiutskottets förslag tar därmed bättre hänsyn till säsongsbundna restauranger och sporrar även i övrigt till utveckling. I stödet för återanställning inkluderade vi även hyrd arbetskraft och det totala stödpaketet steg under behandlingen från 123 miljoner till cirka 170 miljoner euro, konstaterar Joakim Strand (SFP), riksdagsledamot och medlem i ekonomiutskottet.

- Innan coronakrisen sysselsatte branschen ca 50 000 personer i ca 10 000 företag och omsatte totalt över 5 miljarder euro. Varje arbetstillfälle som återuppstår i detta land är oerhört värdefull, avslutar Strand
Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00