Glada vi till skolan gå

17.05.2020 kl. 06:59
För en vecka sedan firade vi morsdag. Det blev en annorlunda morsdag för mig, eftersom mina döttrar inte kunde komma på besök som de vanligtvis gör. Som tur kunde vi träffas via videosamtal. Är det inte förunderligt vilka möjligheter tekniken ger idag?

Föreställ er hur det hade varit om vi drabbats av coronaviruset för låt oss säga 20 tjugo år sedan. Då hade vi inte haft möjlighet att hantera krisen på samma sätt som nu. Barnen hade inte kunnat få distansundervisning som nu. Distansarbete hade säkert heller inte varit möjligt i samma utsträckning. Men det är klart, inget går upp mot det personliga mötet i levande livet. Också det är något vi nu fått känna mycket konkret.

 

Mina barn är födda i början av 1990-talet. Kring den tid som vi i folkmun kallar laman. Jag minns bra hur tufft det blev för många. Företag gick i konkurs, folk blev utan jobb. Samtidigt skars barnbidraget ner och dagvårdsavgifterna höjdes. Då var jag ännu inte aktiv i politiken. Men från den här tiden tog jag med mig en viktig lärdom i ryggsäcken, nämligen den att vi inte ska spara på barnen. Att de beslut som tas ska ha fokus på framtida generationer.

 

Nu mitt uppe i det som kan bli en av vårt lands största ekonomiska kriser, har vi orsak att hålla 90-talet i minnet. Det finns förstås en reell skillnad. Krisen nu är global och orsakas av ett virus. Men klart är att coronakrisen redan kostat oss långt över 10 miljarder €.

 

Den här veckan tog vi det första steget mot det nya normala när skolorna öppnades. Beslutet om att öppna skolorna gjorde vi på basis av hälsovårdsexperternas rekommendationer. Virusets spridning har avmattats och Finland har klarat situationen bra så här långt. I Sverige och på Island har skolorna hela tiden hållits öppna. I de andra nordiska länderna började man öppna skolorna i mitten av april. Barnen har rätt till närundervisning. Men det är klart att det är en annorlunda skolvardag eleverna och lärarna återvände till. Det gäller att hålla lite längre fysiska avstånd, att jobba klassvis och inte samlas hela skolan i samma sal. Framförallt är handhygienen viktigare än någonsin.

 

Det var många lyckliga barn som fick träffa sina kompisar och lärare den här veckan. Alla har de varit med om något som ingen ännu i början av året kunde föreställa sig. Därför är det också viktigt att få prata ut om hur man upplevt situationen. Ett är säkert, såväl barnen som föräldrarna och lärarna är många erfarenheter rikare. Men bland dessa erfarenheter finns säkert också det som bekymrar och tynger. Därför vill vi också från regeringens sida satsa extra på stöd och handledning till de barn och unga som behöver det. Positivt är det steg som skolorna tagit in i den digitala världen. Det gäller att ta vara på all den goda erfarenhet man fått från distansundervisningen.

 

För alla dem som nu går ut skolan och får sin examen blir skolavslutningsdagen inte kanske just så som man drömt om. Jag förstår att det kan kännas tråkigt att inte få stå där uppe på scenen med klasskamraterna och ta emot sin mössa inför en fullsatt sal. Men samtidigt så blir det ändå möjligt att kunna hålla avslutning med sin egen klass. Var och en skola avgör den saken själv. Jag önskar alla en riktigt fin vår och skolavslutning trots de rådande omständigheterna. För alla elever och lärare är det säkert också skönt att få ett avslut och knyta ihop denna vårtermin nu under de två återstående skolveckorna.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00