Vad är vettigt och vad är försvarbart?

14.05.2020 kl. 06:32
I början av maj kom beskedet att samhället öppnas upp i små etapper igen. Det är ändå långt från en normal vardag vi långsamt går mot.

Målet ska inte ens vara att återgå till tiden före coronaepidemin. Målet ska vara att anpassa vardagen till ett liv med corona. Viruset finns fortfarande bland oss och vardagen kommer aldrig mer att se ut som den gjorde. Vi befinner oss i ett brytningsskede och går mot ”det nya normala”. Det är nu vi kan göra medvetna val och ändra invanda och förlegade mönster. Då vi tar sikte på vägen framåt hoppas jag vi lyfter fram det goda, som vi redan nu lärt oss av livet under coronaepidemin. Den som har förmågan att anpassa sig är också den som kommer att klara av den här situationen bäst.

 

Vårt sätt att arbeta har förändrats betydligt de senaste månaderna. Vi har insett att vi inte behöver resa för varje möte. Vi behöver nödvändigtvis inte förflytta oss för att kunna jobba. Det går alldeles bra att hålla möten med hjälp av digitala verktyg och för väldigt många går det utmärkt att jobba hemifrån. Mindre resetid ger mera fritid och mer tid för familjen. I ett samhälle där takten hela tiden trappas upp är det här mer än välkommet.  Färre arbets- och förvärvsresor innebär även en mer skonsam utveckling för miljön – också det ett mycket välkommet fenomen.

Mitt i en kris kommer man osökt att fundera på vad som egentligen är viktigast och vad som är vettigt och försvarbart. Optimist som jag är, fokuserar jag på de möjligheter som skapas då saker och ting sätts på sin spets. Den gemensamma faktorn just nu handlar kort och gott om platsoberoende. Kunde den samhälleliga acceptans som både distansarbete och distansundervisning nu fått bryta den starka urbaniseringstrenden? Kunde man tänka sig att utvidgade pilotprojekt med distansundervisning kunde rädda de mindre byskolornas existens och bespara barnen från timtalslånga skolresor och onödigt sittande i bussar och taxin dag ut och dag in? Kunde man tänka sig att vända på kakan så att istället för en till två distansdagar i veckan så kunde man ha en till två ”närdagar” istället. Olika nätbaserade tjänster kan lika väl produceras i Houtskär som i Helsingfors. Kunde man kort och gott tänka sig att utvecklade digitala verktyg kan ge nytt liv i vår landsbygd och vår skärgård? Att det inte handlar om ökat intresse för skärgårdskultur som ska rädda skärgården utan ett modernt och högteknologiskt sätt att jobba?

Så, för att återgå till vad som är vettigt och försvarbart. Är det berättigat att sitta flera timmar i flyg för att delta i ett möte som tar kortare tid än själva flygresan? Är det vettigt att placera barn i en skoltransport i tre timmar per dag  190 dagar om året? Är det försvarbart att alla ska ta sig från sitt hem till sitt jobb samtidigt och därför sitta i trafikstockningar både morgon och kväll? Är det förnuftigt att flyga in livsmedel från andra sidan jorden, när liknande alternativ kanske odlas i grannbyn och är det försvarbart att det varje dag förstörs enorma mängder med kläder – producerade på andra sidan jorden – bara för att de var moderna förra veckan?

Vi har nu fått uppleva att hela samhället kan förändras över en natt. Nu om någonsin har vi möjlighet att utvärdera vad som är vettigt och vad som är försvarbart med tanke på den kunskap och den teknologi vi har. Om bara viljan finns är det mycket vi kan förändra.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00