Att leva men med försiktighet

10.05.2020 kl. 07:27
Då jag blev riksdagsledamot skaffade jag ett kryp in i Helsingfors där jag övernattar under arbetsveckorna. Våren och försommaren var bråd ifjol så själva flytten skedde först på midsommar.

Då var Helsingfors folktomt. På midsommardagsmorgonen var det inte en själ på perrongen vid järnvägsstation eller på Mannerheimvägen, där det i normala fall är liv och rörelse.

De senaste veckorna har Helsingfors långt liknat midsommardagsmorgonen ifjol, folktomt på gator och torg. Stängda butiker och caféer - bussarna och spårvagnarna har varit så gott som tomma. Långt ifrån den normala vardagen.

I måndags meddelade regeringen på vilket sätt samhället ska öppnas igen, allt med tanke på restriktioner som införts för att stävja Covid-19:s framfart. Beslutet baserar sig på en helhetsbedömning. Förutom den allra viktigaste, hälsoaspekten, har även de ekonomiska och sociala aspekterna en viktig roll. Det är viktigt att hålla hjulen i rullning.

Vi är fortsättningsvis i undantagsförhållanden. Det osynliga viruset finns bland oss, troligen så länge tills ett funderande vaccin tagits fram. Därför behöver vaccinforskningen resurser nu.

Samhället öppnas nu stegvis men viktigt att vi alla tillämpar försiktighetsprincipen också i fortsättningen. Regeringens besked märks bra i Helsingfors, allt fler syns i gatubilden.

I takt med att erfarenheterna kring viruset växer uppstår nya utmaningar att lösas efterhand. Det märks även i riksdagen. Teman i debatten har bland annat varit användningen av skyddsutrustning, stöd till företag och hur de beviljats, skolornas återgång till normalläge, antalet tester och varför de inte görs fler, stängningen och öppnandet av Nyland. Listan kunde göras betydligt längre.

Det ändras snabbt. Vi minns knappt mera att Nylands gränser var stängda fram till mitten av april.

Denna vecka har mycket handlat om stöden till restaurangerna, utländsk säsongsarbetskraft men även de äldres, över 70-åringars, situation.

Många 70 plussare mår bra, är i gott fysiskt skick. Mot den bakgrunden är det mycket förståeligt att många i den ålderskategorin förundrar sig över att de inte får leva normalt, träffa fysiskt sina bekanta. Orsaken till restriktioner för de äldre utgår från hälsoaspekten, också ur ett statistiskt perspektiv. En förklaring som getts, finns säkert flera, är att cellförnyelsen är långsammare hos personer över 70 år och av den orsaken finns större hälsorisker om man får viruset.

Men vi får inte stirra oss blinda på bara coronaviruset. I olika sammanhang, bland annat i plenum, har jag framfört min oro över restriktionernas potentiella bieffekter. Jag tänker till exempel på ensamheten, mentala hälsan, ökandet av missbruk och våld i hemmen, den radikala minskningen av förebyggande hälsovård. Den förebyggande hälsovården måste fungera, annars finns det risk för att bieffekterna blir på sikt större än själva Covid-19.

Finland är till ytan ett stort land med otroligt vacker natur, det finns utrymme att röra på sig. Frisk luft gör gott för kropp och själ för såväl ung som äldre. Var och en bör använda sitt goda omdöme på vilket sätt det sker. Det väsentliga är att vi håller säkerhetsavståndet.

Det är också viktigt att kunna träffa äldre som bor på boenden. Kreativa lösningar finns. Bland annat i Helsingfors finns specialbyggda baracker där äldre och anhöriga kan träffas på ett tryggt sätt. Kanske något för våra kommuner?

I dag är det morsdag, en dag som ska firas värdigt. Jag önskar alla mödrar en riktigt fin morsdag.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00