Att leva men med försiktighet

10.05.2020 kl. 07:27
Då jag blev riksdagsledamot skaffade jag ett kryp in i Helsingfors där jag övernattar under arbetsveckorna. Våren och försommaren var bråd ifjol så själva flytten skedde först på midsommar.

Då var Helsingfors folktomt. På midsommardagsmorgonen var det inte en själ på perrongen vid järnvägsstation eller på Mannerheimvägen, där det i normala fall är liv och rörelse.

De senaste veckorna har Helsingfors långt liknat midsommardagsmorgonen ifjol, folktomt på gator och torg. Stängda butiker och caféer - bussarna och spårvagnarna har varit så gott som tomma. Långt ifrån den normala vardagen.

I måndags meddelade regeringen på vilket sätt samhället ska öppnas igen, allt med tanke på restriktioner som införts för att stävja Covid-19:s framfart. Beslutet baserar sig på en helhetsbedömning. Förutom den allra viktigaste, hälsoaspekten, har även de ekonomiska och sociala aspekterna en viktig roll. Det är viktigt att hålla hjulen i rullning.

Vi är fortsättningsvis i undantagsförhållanden. Det osynliga viruset finns bland oss, troligen så länge tills ett funderande vaccin tagits fram. Därför behöver vaccinforskningen resurser nu.

Samhället öppnas nu stegvis men viktigt att vi alla tillämpar försiktighetsprincipen också i fortsättningen. Regeringens besked märks bra i Helsingfors, allt fler syns i gatubilden.

I takt med att erfarenheterna kring viruset växer uppstår nya utmaningar att lösas efterhand. Det märks även i riksdagen. Teman i debatten har bland annat varit användningen av skyddsutrustning, stöd till företag och hur de beviljats, skolornas återgång till normalläge, antalet tester och varför de inte görs fler, stängningen och öppnandet av Nyland. Listan kunde göras betydligt längre.

Det ändras snabbt. Vi minns knappt mera att Nylands gränser var stängda fram till mitten av april.

Denna vecka har mycket handlat om stöden till restaurangerna, utländsk säsongsarbetskraft men även de äldres, över 70-åringars, situation.

Många 70 plussare mår bra, är i gott fysiskt skick. Mot den bakgrunden är det mycket förståeligt att många i den ålderskategorin förundrar sig över att de inte får leva normalt, träffa fysiskt sina bekanta. Orsaken till restriktioner för de äldre utgår från hälsoaspekten, också ur ett statistiskt perspektiv. En förklaring som getts, finns säkert flera, är att cellförnyelsen är långsammare hos personer över 70 år och av den orsaken finns större hälsorisker om man får viruset.

Men vi får inte stirra oss blinda på bara coronaviruset. I olika sammanhang, bland annat i plenum, har jag framfört min oro över restriktionernas potentiella bieffekter. Jag tänker till exempel på ensamheten, mentala hälsan, ökandet av missbruk och våld i hemmen, den radikala minskningen av förebyggande hälsovård. Den förebyggande hälsovården måste fungera, annars finns det risk för att bieffekterna blir på sikt större än själva Covid-19.

Finland är till ytan ett stort land med otroligt vacker natur, det finns utrymme att röra på sig. Frisk luft gör gott för kropp och själ för såväl ung som äldre. Var och en bör använda sitt goda omdöme på vilket sätt det sker. Det väsentliga är att vi håller säkerhetsavståndet.

Det är också viktigt att kunna träffa äldre som bor på boenden. Kreativa lösningar finns. Bland annat i Helsingfors finns specialbyggda baracker där äldre och anhöriga kan träffas på ett tryggt sätt. Kanske något för våra kommuner?

I dag är det morsdag, en dag som ska firas värdigt. Jag önskar alla mödrar en riktigt fin morsdag.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00