Sunt förnuft

10.05.2020 kl. 07:26
Regeringen har haft händerna fulla också denna vecka. Då vi i mars utlyste undantagsförhållanden och tog till strikta restriktioner, har vi nu istället satt fokus på följande fas.

Hur vi ska öppna upp samhället igen steg för steg, säkert och tryggt. Tack vare att finländarna varit så bra på att följa rekommendationerna och smittspridningen avtagit mycket, kan vi nu börja lätta på begränsningarna.  Det måste göras med eftertanke och kontrollerat, på ett sätt där vi samtidigt ökar testningen av befolkningen och spårningen av smittkedjor för att kunna vårda och isolera då det behövs.

Att vi kunde utöka testningarna till låt oss säga 10.000 per dag i juni är viktigt. Alla som känner att de har symptom borde snabbt kunna testas. Det är också en trygghet för såväl individen som t.ex. arbetsgivaren att veta att testkapaciteten räcker till. Och här behövs såväl den offentliga som den privata sektorn med då testkapaciteten ökas. Samtidigt behövs tillräckliga resurser till spårningen av smittkedjor. Det är många mänskor som ska kontaktas och det är vad jag förstått ett tidskrävande men ytterst viktigt arbete i kampen mot viruset. Ju snabbare smittkedjor kan upptäckas och brytas, dess färre insjuknade.

 

Jag har fått många frågor under de senaste veckorna. Speciellt vill mänskor veta vad som nu gäller i förhållande till barn och barnbarn om man är lite äldre eller tillhör en riskgrupp. Jag vill betona att trots att man fyllt 70 år så har man fortfarande sin självbestämmanderätt och avgör slutligen naturligtvis själv hur man väljer att göra. Regeringen rekommenderar fortsättningsvis personer som är över 70 år att undvika närkontakter eftersom det ökar risken för smitta. Det har nämligen visat sig att coronaviruset är farligare för äldre och de som tillhör en riskgrupp och vårt mål är förstås att skydda dessa personer från att smittas. Men det är förstås viktigt att kunna hålla kontakt med sina nära och kära. Att få träffa sina barn och barnbarn t.ex. utomhus kan vara ett bra sätt samtidigt som det är bra att komma ihåg att hålla tillräckligt med avstånd om man vill minska smittorisken. För alla är det därtill viktigt med motion och frisk luft. Så ta gärna en promenad i skog och mark, pyssla i trädgården och håll gärna igång. Det gör gott för var och en. 

 

Det läge vi nu har, har fått mig att börja tänka på situationen som en våg med två skålar. I den ena vågskålen ligger begränsningarna i form av förbud att besöka äldreboenden, förbud att samlas på allmänna platser i större grupper och de liv vi genom dessa åtgärder tror oss kunna rädda. I den andra vågskålen sätter jag människors utsatthet, ökad arbetslöshet, misströstan, ensamhet, ökat familjevåld, ökat mentalt illamående och de ekonomiska uppoffringar som samhället hamnar göra för att rädda företag och arbetsplatser.

 

För att balansera denna våg har regeringen nu bland annat beslutat att skolorna öppnas den 14 maj och biblioteken har på många orter öppnats den här veckan så att man kan låna böcker igen. Något som väldigt många väntat på. Museer, fritidslokaler och klubbhus kan öppnas från och med den 1 juni. Då får också restauranger och caféer öppna, om än med vissa begränsningar som torde klarna nästa vecka. Begränsningarna av sammankomster på allmänna platser höjs från nuvarande tio till högst femtio personer. Det blir möjligt att få tillstånd för t.ex. sommarteater på ett avskilt område också för fler än 50 personer ifall området är tillräckligt stort. På alla platser gäller det att följa reglerna om tillräcklig distans och noggrann hygien.

 

Vad gäller äldre som bor på vårdenheter vill regeringen möjliggöra trygga sociala kontakter och därför uppmanar vi boenden att hitta nya sätt för det här. Exempelvis kan man göra som det servicehem i Helsingfors som infört ett mobilt utrymme, i princip en container med ingång i båda ändorna och en glasskiva tvärs igenom de trevligt inredda halvorna. Där kan t.ex. den minnessjuka äldre mamman träffa sin dotter på morsdag och kanske dela en kaffestund och äta choklad tillsammans.

 

Sedan är det förstås så att vi noga följer med läget. Blir det nödvändigt, drar vi i bromsen och återinför restriktioner. Men vi ska hoppas att vi nu med gemensamma krafter kan undvika det. Då vi alla jobbar åt samma håll, då kommer vi också att lyckas. 
 

Fastän vi lever i märkliga tider, så kommer ändå våren som den brukar. Det börjar grönska, fåglarna kvittrar och det grönskar i skog och mark. Det kan vi glädjas över. Jag har alltmer börjat uppskatta små vardagliga ljusglimtar. I år tjuvstartade jag morsdagsfirandet med vårens första glass under en kvällspromenad i veckan med min yngsta dotter i Helsingfors. Det kändes som högsta livskvalitet. Glad morsdag alla mammor!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50