Sunt förnuft

10.05.2020 kl. 07:26
Regeringen har haft händerna fulla också denna vecka. Då vi i mars utlyste undantagsförhållanden och tog till strikta restriktioner, har vi nu istället satt fokus på följande fas.

Hur vi ska öppna upp samhället igen steg för steg, säkert och tryggt. Tack vare att finländarna varit så bra på att följa rekommendationerna och smittspridningen avtagit mycket, kan vi nu börja lätta på begränsningarna.  Det måste göras med eftertanke och kontrollerat, på ett sätt där vi samtidigt ökar testningen av befolkningen och spårningen av smittkedjor för att kunna vårda och isolera då det behövs.

Att vi kunde utöka testningarna till låt oss säga 10.000 per dag i juni är viktigt. Alla som känner att de har symptom borde snabbt kunna testas. Det är också en trygghet för såväl individen som t.ex. arbetsgivaren att veta att testkapaciteten räcker till. Och här behövs såväl den offentliga som den privata sektorn med då testkapaciteten ökas. Samtidigt behövs tillräckliga resurser till spårningen av smittkedjor. Det är många mänskor som ska kontaktas och det är vad jag förstått ett tidskrävande men ytterst viktigt arbete i kampen mot viruset. Ju snabbare smittkedjor kan upptäckas och brytas, dess färre insjuknade.

 

Jag har fått många frågor under de senaste veckorna. Speciellt vill mänskor veta vad som nu gäller i förhållande till barn och barnbarn om man är lite äldre eller tillhör en riskgrupp. Jag vill betona att trots att man fyllt 70 år så har man fortfarande sin självbestämmanderätt och avgör slutligen naturligtvis själv hur man väljer att göra. Regeringen rekommenderar fortsättningsvis personer som är över 70 år att undvika närkontakter eftersom det ökar risken för smitta. Det har nämligen visat sig att coronaviruset är farligare för äldre och de som tillhör en riskgrupp och vårt mål är förstås att skydda dessa personer från att smittas. Men det är förstås viktigt att kunna hålla kontakt med sina nära och kära. Att få träffa sina barn och barnbarn t.ex. utomhus kan vara ett bra sätt samtidigt som det är bra att komma ihåg att hålla tillräckligt med avstånd om man vill minska smittorisken. För alla är det därtill viktigt med motion och frisk luft. Så ta gärna en promenad i skog och mark, pyssla i trädgården och håll gärna igång. Det gör gott för var och en. 

 

Det läge vi nu har, har fått mig att börja tänka på situationen som en våg med två skålar. I den ena vågskålen ligger begränsningarna i form av förbud att besöka äldreboenden, förbud att samlas på allmänna platser i större grupper och de liv vi genom dessa åtgärder tror oss kunna rädda. I den andra vågskålen sätter jag människors utsatthet, ökad arbetslöshet, misströstan, ensamhet, ökat familjevåld, ökat mentalt illamående och de ekonomiska uppoffringar som samhället hamnar göra för att rädda företag och arbetsplatser.

 

För att balansera denna våg har regeringen nu bland annat beslutat att skolorna öppnas den 14 maj och biblioteken har på många orter öppnats den här veckan så att man kan låna böcker igen. Något som väldigt många väntat på. Museer, fritidslokaler och klubbhus kan öppnas från och med den 1 juni. Då får också restauranger och caféer öppna, om än med vissa begränsningar som torde klarna nästa vecka. Begränsningarna av sammankomster på allmänna platser höjs från nuvarande tio till högst femtio personer. Det blir möjligt att få tillstånd för t.ex. sommarteater på ett avskilt område också för fler än 50 personer ifall området är tillräckligt stort. På alla platser gäller det att följa reglerna om tillräcklig distans och noggrann hygien.

 

Vad gäller äldre som bor på vårdenheter vill regeringen möjliggöra trygga sociala kontakter och därför uppmanar vi boenden att hitta nya sätt för det här. Exempelvis kan man göra som det servicehem i Helsingfors som infört ett mobilt utrymme, i princip en container med ingång i båda ändorna och en glasskiva tvärs igenom de trevligt inredda halvorna. Där kan t.ex. den minnessjuka äldre mamman träffa sin dotter på morsdag och kanske dela en kaffestund och äta choklad tillsammans.

 

Sedan är det förstås så att vi noga följer med läget. Blir det nödvändigt, drar vi i bromsen och återinför restriktioner. Men vi ska hoppas att vi nu med gemensamma krafter kan undvika det. Då vi alla jobbar åt samma håll, då kommer vi också att lyckas. 
 

Fastän vi lever i märkliga tider, så kommer ändå våren som den brukar. Det börjar grönska, fåglarna kvittrar och det grönskar i skog och mark. Det kan vi glädjas över. Jag har alltmer börjat uppskatta små vardagliga ljusglimtar. I år tjuvstartade jag morsdagsfirandet med vårens första glass under en kvällspromenad i veckan med min yngsta dotter i Helsingfors. Det kändes som högsta livskvalitet. Glad morsdag alla mammor!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00